"Spänning och vridning" - dialektisk-materialistisk filosofi

I en tidig artikel, skriven 1843-1844, behandlar Friedrich Engels konkurrensen, och hur den skapar motsättningar mellan grupper och individer och sänker samhällsmoralen. Han använder inte filosofiska termer för kritiken av det liberala marknadsekonomin, men påpekar att:

Vi förintar helt enkelt motsägelsen genom att upphäva den.

(Se Engels' Utkast till en kritik av nationalekonomin - den är ännu läsvärd.)

Maoistiska filosofer torde vara så sällsynta att de borde kulturminnesmärkas. Detta gäller kanadensaren, doktor Joshua Moufawad-Paul (JMP). Han skrev för några år sedan något som skulle bli en broschyr om den dialektisk-materialistiska filosofin. Arbetet färdigställdes aldrig, men han har lagt ut texten för nedladdning i fem bloggposter. Den sista är här. Titeln är Tension and torsion, på svenska Spänning och vridning. Skulle det vara problem med nedladdning kan jag eposta filerna, det är sex stycken pdf-filer på totalt drygt 1MB. I utskrift blir det 99 sidor med gles text. Om man vill vara riktigt ingående i sitt studium så läser man naturligtvis också de bloggposter som resonerar om texterna.

(Ytterligare lästips: den finns en recension av JMP:s bok The Communist necessity här.)

Vad är "spänning" respektive "vridning"? Det första är spänningen i motsättningen mellan samhällsklasser. Det andra är den spiralrörelse som historien uppvisar när det motsatta grupperna nöter sig mot varandra, trycker ner eller förändras av varandra, och byter plats som härskare eller behärskade.

Vad vill JMP med Tension and torsion?

... the aim of this small book is to make dialectical logic, particularly dialectical materialism ... coherent without abandoning its potential complexity while, at the same time, arguing for its central importance in revolutionary politics. ( sid 4) ... I’m trying to...: tell a story about dialectical materialism that will conclude by connecting it to practical, revolutionary application. ( sid 11)

Det gäller alltså att få fram en filosofi som förklarar och förändrar samhället, ett gammalt välkänt projekt inom de socialistiska/kommunistiska rörelserna. Att förinta motsägelsen genom att upphäva den, som Engels skrev. En intressant baksida av detta är att JMP backar ut från naturvetenskapen och avvisar Engels' skrift Naturens dialektik. Att den dialektisk-materialistiske filosofen inte har någon särskild auktoritet för att undervisa naturvetare är självklart. Men borde inte den dialektiska filosofin ha en hel del att lära från naturvetenskaper? På senare år har det ju kommit fram forskning om den mänskliga hjärnan som kan vara användbar särskilt för samhällsomvandlare med socialistisk inriktning. Jag har skrivit om det tidigare, bland annat här.

Annat som uttryckligen sopas ut är det gamla schemat tes-antites-syntes, kvantitativa och kvalitativa förändringar, samt den så kallade negationens negation. Här kan JMP luta sig mot Maos auktoritet. Denne såg motsättningarna som det grundläggande och eviga i dialektiken. Motsättningar kommer alltid att finnas enligt Mao.

JMP beskriver hur dialektisk analys utvecklas ur formell dito. Genom att föra in dialektiken och reformera motsatslagen blir den historiska rörelsen möjlig. Motsatslagen säger att en sak inte kan vara sin motsats. Dialektiken gör att en tidsdimension införs, så att saken över tid kan utvecklas till sin motsats. Här kommer jag att tänka på Arnold Ljungdahls klassiska Marxismens världsbild som skriver om hur 1700-talets mekaniska materialism utvecklas till 1800-talets dialektiska materialism. 


Jag skulle kunna skriva mer här, men i stället rekommenderar jag den intresserade att läsa JMP:s text och fundera själv. Den är inte så komplicerad, men det underlättar nog om läsaren redan har en del bekantskap med filosofi. Författaren är som sagt fackfilosof. Kom gärna med reflexioner, kommentarer eller positiv/negativ kritik!