onsdag 3 november 2010

Strunta i alverna, kolla tekniken

Här är en retorisk fråga (alltså en fråga som den frågande själv besvarar): har jag inte tidigare på den här bloggen skrivit om virtuella världar som en möjlig testplats för samhällsexperiment? Jodå, tryck på etiketten "virtuella laboratorier" nedan, och det kommer att visas upp några gamla bloggposter som är inne på det intressanta området. Jag kom att tänka på detta när jag såg den här artikeln i Svenskan.

Man kan bortse från drakar, alver och annan fantasi-smörja av pseudo-medeltida sort, man kan bortse ifrån figurer som förvandlar dataspelsvärldens låtsaspengar till riktiga pengar - man kan i stället se till den grundläggande tekniken och vilka möjligheter den ger.

Om man kan stoppa in konstiga och konstgjorda "hjältar" i datornätverk och låta dem sam- eller motverka med andra figurer av samma slag ute i cyberrymden borde det vara möjligt att göra samma sak fast med andra specifikationer för spelfigurerna. Man kan ha rika, fattiga, sjuka, arbetslösa, arbetande, åldringar, små barn ... alltså "vanliga människor". Jag kan inte se att detta skulle vara omöjligt även om det lär kosta en del. Man skulle kunna testköra olika samhällssituationer utan att behöva riskera levande människor. Till och med hela samhällssystem borde vara möjliga att testa. Vad händer i ett fullständigt kapitalistiskt system, vad händer om man i stället gör ett spel efter socialistiska förtecken?

Jag försökte en gång prata med en Vänsterpartist om vilka möjligheter som datavärlden ger oss mer och mer av för varje dag. Personen ifråga såg på mig med gapande mun och kläckte sedan ur sig: "Men jag är ju humanist." Vilka dj-a puckon, det är ju i konstruktionen av den här sortens simulerade samhällstester som bland annat humanister skulle kunna spela en viktig roll. Inte som tekniker men just som humanister. Vad det gäller vetenskapare i största allmänhet så är de nog ofta inte så socialistiska, men det finns en sak de gillar: att få intressanta problem att sätta tänderna i (och ett bra forskningsanslag säger man nog inte nej till!). Det kanske inte skulle vara omöjligt att få ihop ett gäng av dataexperter, sociologer, etnologer, ekonomer och andra för att jobba med ett sådant projekt. Men är man V-partist är det väl HBT och Prideparaden som är über alles. Läskig teknik får borgarna ta hand om!


Bilden kanske inte har så mycket med bloggposten att göra ... jo, förresten, man kan väl säga så här: om man kör vissa tester i en virtuell värld innan man genomför dem i praktiken så kanske man kan undvika vissa politiska grodor!

PS. På tal om experiment, här är en artikel i Dagens Arbete som på sätt och vis har anknytning till det ovanstående. Det finns folk som tror att det rått ett oerhört utbrett fusk med socialförsäkringar, så stort att det skulle påverka statsbudgeten. Och därför har man slagit till stenhårt. Men Björn Johnsson, statsvetare vid Malmö Högskola, kallar regeringens sjukreform för "ett stort och farligt experiment". Om man hade haft en virtuell värld att testköra det här i först kanske man kunde ha sett vad seende människor redan pekat på: det är andra problem som är betydligt allvarligare, men där de inblandade som borde pekas ut inte är lusfattiga direkt. Möjligen är fusket inom försäkringssystemen så litet att de pengar man lägger ut för att bekämpa det kostar mer än felaktiga utbetalningar som ett mindre antal individer bluffar till sig. DS

7 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

Men - har du inte glömt bort den gamla regeln shit in - shit out?

Alltså att resultatet av övningen beror på vilka förutsättningar man satte.

Man kan ju till exempel sätta neoklassiska förutsättningar för ett samhällsexperiment, och eftersom man redan från början förutsatte jämvikt och harmoni skulle man få det resultatet.

Eller man skulle kunna sätta upp marxistiska förutsättningar om klasskamp och man skulle få det resultatet.

Visionen påminner lite om handelshögskolans studenter, som enligt min kompis matematikern var helt övertygade om att när han hade gjort matematik av deras teorier hade han därmed bevisat att de stämde med verkligheten.

Björn Nilsson sa...

Nja, jag är inte så säker på det. Med ett genomsnitt av normala människor som "spelar" kanske man kan få ett genomsnittligt normalt och rättvisande utslag av storskaliga experiment. Naturligtvis gäller principen om dåliga in- och utdata, men det är ju spelvärldsskaparnas uppgift (inklusive folk från olika specialvetenskaper) att göra det hela så realistiskt som möjligt. Med allt större datorkraft finns ju möjlighet att fylla på med alltmer förfinade detaljer.

Kerstin sa...

Ledsen Björn,
håller nog med Jan Wiklund här. Ditt förslag verkar faktiskt riktigt intressant vid en första genomläsning, men börjar man fundera på hur det skulle genomföras så tornar problemen upp sig direkt, både de rent tekniska och frågorna om hur man ska få denna virtuella värld att efterapa verkligheten någotsånär.

Björn Nilsson sa...

Eftersom visst arbete av den här typen redan pågår - socialvetenskapare är inne och kollar grejor i sociala nätverk och spel - har jag svårt att svälja invändningar av typen "det här fungerar inte". Det låter som missriktad "humanism" för min del. Tekniken finns ju redan. De mindre spel som används inom ekonomi skulle kunna expanderas kraftigt med hjälp av spel i nätverk.

Jan Wiklund sa...

Världen har genomfört ett storskaligt experiment där nationalekonomernas neoklassiska förutsättningar har bevisats vara rent och skärt båg - men inte ger de upp för det? De fortsätter att hävda in i bleka helvete att förutsättningarna stämmer och att det konstiga resultatet beror på externa faktorer.

Samhällsvetenskaperna kommer aldrig att vara ense om vilka förutsättningar som gäller. Därför kommer man aldrig att kunna modellera den på ett sätt som ger rättvisande resultat annat än i fråga om rena trivialiteter.

Det hänger samman med samhällsvetenskapernas karaktär, dvs där de skiljer sig från naturvetenskaperna.

I naturvetenskap kan man till exempel experimentera, och repetera experiment. Det går inte i samhällsvetenskap. Och i naturvetenskap kan man renodla och bara behålla de faktorer man är intresserad av att studera. I samhällsvetenskapen finns hundratusentals faktorer blandade om varandra och man kan aldrig vara säker på vilka som är operativa - förmodligen alla samtidigt.

Alltså kan man i samhällsvetenskapen aldrig veta säkert vad som berodde på vad, och heller aldrig skapa hundraprocentigt säkra "lagar". Och om man kan det finns det alltid andra "lagar" som säger det motsatta.

Samhällsvetenskp rymmer alltid mer av visdom och relevansbedömning än av exakthet. Och sånt kan du inte få in i en dum dator, hur kraftfull du än gör den.

Björn Nilsson sa...

Jag tror inte vi talar om samma sak, så det är lika bra att bryta här.

Anonym sa...

Secondlife är framtiden