August och teorier som "knarrar"

Detta är inte August, det är en fin bild av en kornknarr

Månne ett studium av Strindberg skulle vara nyttigt för personer inom vetenskapen som ägnar sig åt teoribygge. Varför, för att August var ett snille inom området, eller möjligen ...? Nej, anledningen till att exempelvis nationalekonomer borde tvingas att läsa och grundligt diskutera vissa saker som står i bland annat Svarta Fanor är en annan. Det handlar om något som i vissa sammanhang brukar kallas "skit in, skit ut".

En vetenskaplig teori är inte detsamma som ett hugskott i största allmänhet, den skall grunda sig på kontrollerbara fakta. Så kontrollerbara och korrekta som det någonsin går. Med hjälp av dessa fakta kan logiska sammanhang skönjas och olika frågor förklaras på mer eller mindre bra sätt. Men här finns ett problem: om man stoppar in felaktiga fakta i teorin kan logiken ändå fungera, och man kan bygga fantastiska teorier som logiskt hänger samman men som ur verklighetssynpunkt är helt åt skogen. Som jag skrev: "Skit in, skit ut".

Då har vi exempelvis det där med kornknarren. Det är en fågel som var vanlig i det gamla åkerbrukslandskapet i Sverige men numera inte är så vanlig. Vad jag minns har jag hört den fyra gånger. Notera hört, för den kilar ofta omkring på marken i gräset och är svår att se.

Nu fick en naturforskare på 1800-talet för sig att kornknarren, som är en flyttfågel, är dålig flygare, vilket August snappade upp. Eftersom kornknarren mest hörs men sällan ses, och dessutom troddes flyga illa, byggde August upp en teori som logiskt diskuterade hur kornknarrar i enorma mängder kunde ta sig ut och in ur Skandinavien varje år utan att någon såg dem. (Han kom fram till att det var ett mysterium - jag vet inte om mysterium kan räknas som en vetenskaplig förklaring men själva resonemanget är logiskt.) Läs själv i Svarta Fanor, det är roande!

Men hela resonemanget faller på det inledande antagandet att kornknarren flyger dåligt. Den flyger bra som alla andra flyttfåglar. Det finns inget oklart, fakta sopar bort mysteriet. Det enda som i verkliga livet är knepigt är att få syn på kornknarrar där de smyger omkring i gräset. Däremot hör man deras raspande (sång är det ju inte!) som gett dem det vetenskapliga namnet Crex crex. Så låter de! Lyssna här.  Alltså: med en felaktig utgångspunkt hjälper det inte med god logik i senare led, för då är man redan på fel väg!

I samma bok sitter några personer ur Strindbergs sorgliga galleri av personligheter och diskuterar andra saker i sitt "kloster" på Sicklaön. En läser upp en uppsats om kvinnans underlägsenhet och att kvinnan aldrig kan komma ikapp mannen. Detta antas bevisas genom att hänvisa till den geometriska satsen om "det gyllene snittet", men man får aldrig någon förklaring till varför matematik blandas in eller vad geometri har med hastighet i mänsklig utveckling att göra. Inte heller antyds några alternativa möjliga förklaringar, utan det hela slängs fram som ett paket som mottagaren förmodligen antas acceptera obesett. - Helt oacceptabelt när man diskuterar vetenskap! Visst kan man ha element i en vetenskaplig teori som inte behövs förklaras, men i så fall är det fakta på mycket grundläggande nivå.

Men för att återgå till nationalekonomer så är det en vanlig förebråelse att de exempelvis laddar sina teorier med antaganden om hur människor, företag och samhällen fungerar - antaganden som ibland är helt uppåt väggarna. De borde sättas på tvångsläsning av Strindberg ett tag. Inte för att jag vet om de kommer att fatta varför, men är de sysselsatta med läsning av August hinner de inte ställa till några hyss just då i alla fall!

August Strindberg, Samlade Verk, band 57, Svarta Fanor. De här berörda avsnitten finns i kap. XIII och XV.

Detta är ännu ett inslag i min oregelbundet utkommande serie om August Strindberg. Föregående inlägg finns här.

En dekal från Sveriges Ornitologiska Förening 2008. En kornknarr som verkar ropa "crex crex". Det låter ungefär som när man drar nageln över en spetsarna på en stålkam.