Försvarspolitiken av i dag är så vanskött och omgärdas av en sådan tystnadens konformism att man konspiratoriskt kan misstänka att allt handlar om något helt annat: att göra det impopulära Nato-medlemskapet med ett svenskt yrkesförsvar till en ren expeditionsaffär, en nödvändighet.
Ja, det är ju frågan om vi egentligen har något försvar, även om en stackars tok som citeras i Hamiltons krönika tror att våra legoknektar i Afghanistan på något sätt skulle försvara Sverige. Har över huvud taget någon afghan någon gång hotat Sverige? Att det svenska försvaret kraschat får samtliga partier i Riksdagen ta på sig, vare sig de kallar sig försvarsvänner eller nedrustningsvänner. Men den nya regeringen har inte gjort läget bättre. En gång hade vi ett försvar, nu har vi krigsminister Odenberg och några legoknektar i Afghanistan. Hade konsult Persson fått råda kanske vi haft en kontingent i Irak också, men det sprack lyckligtvis. Var det verkligen så här vi ville ha det med våra dyra försvarspengar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar