fredag 7 mars 2008

"Pengar som skuld"



Först så hittade jag den här filmen på Harald Cederlunds blogg "Skor längtar ut", och han hade hittat den på "Lunkens blogg". Båda är forskare inom biologisfären, och det är intressant när biologer börjar intressera sig för ekonomi. Jag tror mig ha hört om försök att analysera ekonomiska system i biologiska termer. Det gör inte de här killarna, och det görs inte i filmen heller, men den är intressant.

Den förklarar hur banker kan fixa fram pengar utan att ha några pengar (i alla fall inte så mycket så att det täcker ens bråkdelen av vad de lånar ut). Däremot kan de skapa pengar genom att låna ut pengar som de inte har. Låntagaren måste däremot betala tillbaka med riktiga pengar - eller gå i konkurs. Man kan se filmen och fundera över kopplingar till exempelvis den pågående bolånekrisen i USA eller till andra bubblor där banker varit inblandade.

Någonstans i filmen ställs den tänkvärda frågan varför de som arbetar och producerar värden är skuldsatta till folk som inte gör det. Och här är en spark åt galningar och nationalekonomer:

Anyone who believes exponential growth can go on forever in a finite world is either a madman or an economist.

4 kommentarer:

Björn sa...

Den här filmen var ju intressant.
Själv är jag inte ekonom så jag kan mycket väl vara ute och cyklar.

Jag har en bild av pengar som en symbol för arbete (eller helt enkelt energi) och att detta arbete i dagen penningsystem så att säga är innestående arbete.

Denna film visar då hur ekonomin måste växa eftersom ett lån är ett löfte om att producera värde. Detta löfte bygger så klart på att man litar på att löftet hålls.

Om det visar sig att löftet om arbete inte infrias så belastas systemet som kan belastas så pass mycket att det inte håller ihop.

Jag fick intrycket att i filmen vill man stoppa dessa löften om arbete och istället endast hålla sig till pengar som är bundet till det som redan är arbetat. Det skulle nog ge större stabilitet men missar man inte den frigörande potentialen i utlånningssystemet?

Det hintades i filmen om en sammansvärjning, en konspiration. Själv tror jag det mer handlar om att vissa personer råkar av någon anledning sitta på en mer strategisk punkt i den sociala väven.

Björn Nilsson sa...

Konspirationstankar är nog rätt normala om vi är inne i en nordamerikansk miljö. Man är så därborta. Men du har rätt: Bankgubbarna har funnit en framgångsrik metod helt enkelt - fast den har farliga biverkningar som på sikt kan göra hela kuren dödlig.

Ursprungligen var penningsymboler tecken på att folk bytte arbeten eller arbetsprodukter, men inte just med varandra (ungefär som du skriver). Snickaren sålde en stol till bagaren men i stället för att få några bröd i utbyte fick han några slantar som kunde lösas in mot kött hos slaktaren, som i sin tur ... etc. På den grunden har alltmer avancerade ekonomiska transaktioner byggts upp, tills de idag på något sätt försvinner ut i cyberrymden.

Du har rätt i att krediter kan sätta fart på saker och ting. Till och med krediter som inte har täckning hos den som lånar ut pengar. Jag undrar om inte Keynes hade den idén för att få fart på produktiva resurser som låg outnyttjade under den stora depressionen? Och i filmen påtalades sambandet mellan depression och låg skuldsättning. Det gäller bara att skulderna nyttjas för något produktivt, inte för konsumtion. Men så är det ofta idag.

Driver man systemet för långt får vi en situation där hela folk och hela stater blir skuldslavar hos bankirer som lånar ut pengar de inte har. Men låntagarna måste betala med reala värden. Slutar de kollapsar systemet. Och där har vi den stora frågan idag: större delen av världens "pengar" är i själva verket bara bokföringsposter som skvalpar runt i de stora internationella nätverken. Finns dessa pengar egentligen? Och vad händer med världsekonomin om någon lyckas trycka på stora delete-knappen? Exempelvis en dollarkrasch (vet inte hur trolig en sådan är) kan kanske vara den utlösande faktorn för just "delete"?

Anonym sa...

Vore intressant att höra vad ni tycker och tror nu några år efter ni sett filmen. Har ni ändrat uppfattning eller tänker ni på något annat sätt?

Björn Nilsson sa...

Just nu vägrar filmen starta och jag hinner inte kolla varför. Som svar på frågan kan man svävande säga att det å ena sidan inte är underligt om något ändrats under fyra års tid på grund av fördjupade kunskaper och fördjupad kris - men att de grundläggande tankarna förmodligen är samma. Fast när jag lade upp den här filmen visste jag nog inte så mycket om Modern Monetary Theory, och det kan förändra resonemanget en del vad det gäller pengarnas roll i det ekonomiska systemet. Nu har vi kreditbubblor som ofta handlar om att blåsa upp konsumtion (exempelvis av bostäder) genom att skapa pengar "ur intet", men man kan ju skapa pengar på samma sätt och använda till produktiva insatser i stället. Alltså att sätta fart på oanvända resurser, bekämpa arbetslöshet etc. Det skulle jag nog betona starkare idag.