Svar från Oktoberrörelsen

Det finns många frågor att ställa till en organisation i vardande. Jag ställde ett par till Oktoberrörelsen, och man var vänligt och svarade på dessa och lite till. Första frågan handlade om OR:s mediestrategi, vilket är naturligt med den teknik vi har idag och att OR kritiserat KP:s inriktning på att sälja papperstidningar. Jag undrade hur planerna såg ut, nättidning, nät-TV, nätradio? Svar:

Vi har publicerat en tidning, vi kommer att ha en youtube-kanal osv. Men allt tar tid – så tyvärr kan det dröja lite, viktigast för oss just nu är att befästa den verksamhet vi bedriver och säkra vår fortlevnad.

Jag noterade att hemsidorna för OR och samarbetande grupper har inte uppdaterats så mycket. Kommunistiska Studiegruppen KSG har varit mest aktiv, Röd Aktion är passiv på hemsidan. Till det kom kommentaren:

Att vi inte uppdaterar hemsidan så ofta är lite beklaglig. Handlar givetvis om resurser, men också om att vi inte för närvarande prioriterar detta. Vi vill inte bli en grupp ”internetkrigare” som kommenterar alla och inget. Viktigare är att bedriva aktivitet där vi involverar människor. Exempel på detta är studiecirkeln i Uppsala, som hålls varje vecka. Men vi planerar också annan mer praktiskt orienterad aktivitet.

För Röd Aktion gäller lite annat. Att deras blogg inte uppdaterats är medvetet, då denna grupp har annat syfte.

(Ja, och Röd Aktion har litegrann air av gatuslagsmål, och det tycker jag är oroande.)


Så har vi frågan om etiketten på sig själv. Man kunde ha väntat sig att OR skulle ha proklamerat sig som MLM (marxist-leninist-maoist), men i de första dokumenten på hemsidan verkar det inte så. Kommer ni att ta den beteckning framöver, eller är ni ute efter en egen svensk tolkning som inte ryms inom det nuvarande MLM-begreppet?

Svar: Vi har internt diskuterat detta, och det råder lite olika åsikter. Det vi bejakar i maoismen handlar om anti-revisionismen, om synen på deltagande demokrati, betoningen av självkritik osv. Problemet med benämningen maoism är att den lätt ger felaktiga associationer. Se t.ex. texten av KPs ordförande där han kritiserar maoismen  (givetvis är den riktad mot oss, om än indirekt).

Man kan tillägga att begreppet 'maoism' idag är ganska nytt som accepterad politisk egenbeteckning på partier och grupper i olika delar av världen. Enligt den kanadensiske filosofen och MLM-aren Josh Moufawad-Paul så uppstod dagens maoism först omkring 1990. (Se särskilt detta och detta inlägg samt dess kommentarer.)

En annan aspekt på ”olika åsikter” är hur man tänker sig att ordervägarna skall fungera. Det har flera gånger kommit fram att organisationen förväntas vara decentraliserad.

RA, KSG står nära Oktoberrörelsen, men är fristående. Vi ser det som viktigt att människor som bedriver verksamhet är de som utformar och beslutar om den.

Det verkar som om detta är en reaktion mot den toppstyrning man kritiserar vad det gäller KP. Man kan undra hur klassisk 'demokratisk centralism' fungerar i en sådan struktur? Eller har OR lämnat den typen av partistyrning bakom sig? Svaret är nej:

Oktoberrörelsen är internt utformat i enlighet med den demokratiska centralismens principer, vilket vi anser väldigt viktigt. Faktum är att en av våra huvudkritiker mot KP handlar om att den demokratiska centralismen i praktiken inte råder där – det räcker inte att säga sig ha fri diskussion om man inte ger verklig möjlighet till det. Vi har forum där alla helt fritt och oförmedlat kan diskutera allt, sen tar vi beslut och då gäller givetvis att vi i handling sluter upp bakom dessa.  Så är det inte i KP där allt måste gå via Göteborg, kommunikationen är så långsam att den bli inaktuell, ofta nekas insändare till interntidningarna och på forumen (det RKU har) censureras inlägg.

När det gäller att utforma verksamhet nära de deltagarna så gäller detta frontverksamhet. Det är t.ex. upp till deltagarna i en studiecirkel att diskutera vad de ska studera och hur studierna ska läggas upp. Varför ska personer som inte deltar vara med och bestämma om detta? Detta är egentligen en kommunistisk princip, den tillämpade t.ex. i Pariskommunen och framhölls av Marx.