Från en artikel i Ny Teknik om planerade förarlösa tunnelbanetåg på Röda linjen i Stockholm:
Vad är det som är bra med förarlösa tåg?
-Det kan bli lägre driftskostnad, det vill säga personalkostnad. Eller möjlighet att införa mer kundnära personal bland resenärer i tåg och på stationer. Det blir lättare att förstärka trafiken och vara flexibel om man inte behöver hitta en förare. Vi kan köra fler tåg än i dag, i lågtrafik kan vi köra halva tåg med fem minuters mellanrum i stället för ett långt tåg var tionde minut, eftersom det då inte behövs dubbelt så många förare.
- Det behövs också färre tåg. Röda linjen har fyra ändstationer, och vid varje vändning måste föraren gå hela vägen till andra änden av tåget. Det tror man inte, men det tar mycket tid. Kan vi spara in den tiden behövs fyra tåg färre, som vi hade behövt köpa in omkring 2020, och ändå klara målet för turtäthet. Då sparar vi 500 miljoner kronor.
Förarlösa tunnelbanelinjer finns redan i Köpenhamn, Paris, Lyon, Barcelona, Milano, São Paolo och Dubai. Singapore öppnar en ny tunnelbanelinje i slutet av året. Utvecklingen är intressant på flera sätt: tunnelbane- och tågföraren, liksom bilchauffören, är grupper som ersätts av teknik. Detta liksom i en massa andra funktioner som affärs- och bankkassörer, bibliotekarier, telefonister, sekreterare etc. Ibland försvinner funktionen helt, ibland förenklas den och flyttas till andra utförare. Fordonsföraren försvinner, du är din egen kassör i butiken, exempelvis, eller skriver själv de affärsbrev som sekreteraren förut ordnade åt dig.
"Lägre driftskostnad" anger projektledaren som ett argument för förarlösa tåg. Men samtidigt som en kostnad minskar ökar andra. Det måste ju byggas en massa säkerhet runt det nya systemet och det är inte gratis. Dessutom bör det finnas personal som vandrar runt i och omkring tågen och håller ordning och ser till att det är snyggt och rent. Varför inte jämföra med Tvärbanan i Stockholm som har konduktörer som hela tiden går i vagnarna, och där det alltid (så vitt jag vet) är bra ordning, ingen nedskräpning, och ofta rätt trivsamt.
Jobb försvinner inte bara, en del ersätts, men trenden är att datorstyrd teknik tar över mer och mer i alla möjliga områden. Då är frågan: ser vi det som ett problem ... eller en möjlighet!? Ser vi massarbetslöshet, eller ser vi det möjliga språnget in i Frihetens rike där vi, som lord Keynes en gång trodde, kan nöja oss med ett par timmars arbete per dag?
5 kommentarer:
Förarlösa tåg gör att turtätheten kan öka utan att kostnaderna gör det, och kollektivtrafiken blir attraktivare. Detta i sin tur ökar efterfrågan på bussar, och bums har vi nya jobb som ersättning för dom gamla som försvinner.
Automatisering är en välsignelse, tycker jag. Tack och lov har vi inte längre kvar manuella lykttändare och dasstunnetömmare, utan detta har automatiserats. Otvivelaktigt försvann en del jobb, men av någon anledning uppstod snabbt ny efterfrågan på folks arbete.
Den nuvarande höga arbetslösheten beror på outsourcing och på de nordatlantiska staternas aktiva ovilja att investera i infrastruktur. Kanske de förarlösa tågen visar på aningen av en vändning här?
Förarlösa bussar?
Röda linjen har så jobbig fackklubb.
Men för varje riktigt jobb måste vi uppfinna ett bullshit-jobb. Skall vi kunna driva hem automationen för allas bästa måste vi bryta med samhällets arbetslinje. Delar av befolkningen har alltid varit befriade från arbetslinjen, vi vet att systemet klarar bryta arbetslinjen.
Du menar att det är en flitig fackklubb som är ute och jobbar? :-)
Just det där med "värdar", konduktörer och liknande som vandrar omkring och ser till att allt fungerar som det skall tycker jag är bra. Det bidrar nog mer till den eftersträvade tryggheten än väktare som ser ut som busar i uniform och anabola stereoider (vilket kanske en del av dem är).
När teknik tar över en massa jobb kan man se till att det blir mer tid och kraft att vi tar hand om varandra i stället. Det är det språnget som den nuvarande härskande klassen inte lär klara av.
Menar att den är aktiv, politiskt också.
Ja, min kompis går alltid till spärrvakten och ber denne öppna spärren. Jag tycker han gör rätt som håller deras arbete under armarna. När mitt barn farit vilse i tunnelbanan en kväll, då vill jag att det vid varje station finns en nykter vuxen till vilken barnet, eller annan person för den delen, kan vända sig för att få hjälp.
Nej, väktare är inte den personen.
Skicka en kommentar