Läs en vettig gästbloggare hos Cornucopia?, en med egna erfarenheter från en stockholmsförort. Tycker det bekräftar annan information som kommit tidigare och stärker bilden av hur somliga förorter behandlas/misshandlas av överheten. Eftersom författaren verkar vara "etnisk svensk" är det skrivna inte så lätt att vifta bort tror jag. Eller ...?
Om vi tar Husby och mannen som sköts där så verkar det konstigt att polisen inte kunde ta hand om en 69-åring med kniv på ett smidigare sätt. Hade det varit en tjugoåring som löpt amok på gatan bland människor med ett samurajsvärd kunde pistolskott ha varit befogat, men nu finns det frågetecken. Ett annat frågetecken är om mannen var hotad av ett gäng. I så fall kan man undra om det är samma figurer som nu ställer till elände med bränder och slagsmål som tidigare ägnat sig åt trakasserier mot just den mannen - fast man säger sig protestera mot skjutningen!?
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
9 kommentarer:
Han bekräftar den bild jag har av vår svenska förort i miljoprogramstil. Växte upp i Gårdsten utanför gbg, känt från exempelvis Gårdstensalliansen.
Där begick polisen sitt första övergrepp emot mig när jag var 6 år gammal. Sånt sätter spår, jag litar fortfarande inte på polisen för fem öre. Där kom polisen alltid för sent, de brydde sig inte om att jag fick behålla min första cykel i hela en dag. I förorten lärde vi oss snabbt att för att om man vill ha en chans att få tillbaka cyklar och andra grejer som avtvingades av oss från äldre ungdomar. Då fick vi samla kompisarna till ett gäng som beväpnade sig och helt sonika tog tillbaka grejerna.
Bor fortfarande i miljonprogram, det som sägs om hyesvärdens agerande stämmer. Här låg soporna i stora högar på gårdarna och fiskmåsarna festade, sopnedkasten blev ALLTID fulla några dagar innan tömning.
Tror att det utlösande är att det används för trubbiga polisredskap, de upplever att det inte spelar någon roll om man är skötsam eller inte, man får batongslag iaf. Då kan man lika gärna fördriva tristessen hur fan man vill, man får ändå ta emot batongslag, man får ändå rada upp sig vid en väg och lämna över sina personuppgifter och fotograferas.
Förvisso är polisen ett problem. Kände en dam, nu avliden, som var gift med en f.d. polis som berättade att det i Stockholm fanns två partier inom polisen - ett som såg som sin uppgift att se till att det inte blev bråk, och ett som såg som sin uppgift att slå ner allt som stod ut. Om det blev bråk, menade hon, berodde på vilket parti befälhavande chef kom från.
Men bråket beror knappast på polisen. Det beror på det nordatlantiska förfallet, på att den härskande klassens kapitalistiska falang mest ägnar sig åt outsourcing och kedjebrev istället för produktion, på att dess politiska falang mest ägnar sig åt åtstramning - dvs konstlad arbetslöshet - och på att dess kulturella falang predikar individuell behovstillfredsställelse och konsumtion som bästa sättet för detta.
Vad fan ska en tjugoåring göra i det läget? Visserligen är skära av brandslangar som att pinka i byxorna för att hålla sig varm. Men det är väl vårt fel (och vår föräldragenerations) som inte har förmått föra vidare organisering som levande tradition.
Förresten så stötte jag på systematisk samhällelig diskriminering har för leden. Designad givetvis för att vita svenskar mitt i livet inte ens skall märka den.
När vi skulle in i riksdagen så fick tjejen inte ha sin sjal på sig, det var ett sjalförbud som gällde för alla.
Det var ju jämlikt och bra, lika för alla, ingen diskriminering här inte. Men det kanske är så att det finns folk i Sverige för vilka sjal inte är lika bagetellartat, som därmed förvägras tillträde till vårt högsta beslutande organ.
Det är så det systematiska förtrycket av avvikare går till i Sverige. Reglerna sägs gälla lika för alla, men det är en grupp specifikt som reglerna införts för att hålla utanför.
Martin: Syftet är nog inte främst att hålla någon utanför, syftet är att göra det trevligt för dom som är innanför och få dom att känna sig hemma.
Det finns en lysande bok om hur diskriminering byggs upp - Charles Tilly: Beständig ojämlikhet. Enligt honom grundas all diskriminering av att ett gäng har hittat ett vattenhål som dom vill hålla för sig själva. Det behöver inte ens, och är sällan, medvetet.
Allt tillträde till vattenhålet regleras av detta gäng så att inget oväntat ska störa dem i dess exploatering av det. Nya får tillträde om de hör till gängets kompisar eller anhöriga. Så regleras tillträdet av såväl svenska VDar som turkiska pizzabagare. Förmodligen är det genetiskt betingat.
Om man då kommer utifrån, och saknar såväl monetärt som socialt/kulturellt kapital så står man utanför. I bästa fall har man en tidigare anländ kusin som kan släppa in en på pizzabageriet.
För 80-90 år sedan bar de flesta qvinnspersoner i Sverige sjal ( = huckle). Hatt är väl bättre om man vill smuggla in en bomb?
Exakt, Björn. En kompis till mig berättade om de västasiatiska kvinnor som hade varit på besök på hembygdsmuseet i Kristianstad och upptäckt detta. De var mycket glada över att de hjälpte till att hålla liv i en gammal svensk tradition.
Björn,
hatten fick jag låsa in den med.
Jan,
jo. Det är väl det som gör det svårt att komma åt, för diskriminerarna ser sig inte som exkluderande, de ser sig som de som bevarar vattenhålet åt "alla"(*). Det blir lite lustigt, diskriminering för att bevara öppenhet.
Ja, sedan jag startade bolag så lärde jag mig mycket om hur samhällena fungerar ute i kommunerna, samtidigt som jag fick inblick hur det funkar i kommunpolitiken. Det är ett litet kotteri som lever inte på merit eller vad de gör för samhället, de får uppdrag av kommunen och möjligheter att bedriva alla möjliga verksamheter till följd av sin ställning i det lokala samhället.
Det finns kommuner som är mindre och där blir det ett jävla liv och folk kollar snett på socialbidragstagarna i kommunen, för alla vet vilka de är, parasiterna. Vilket har fått mig att inse att vissa saker måste vara statliga och nationella för att folk är så jävla exkluderande i svenska småorter.
(*)Alla som räknas.
Det märks ju också mycket mer i en torkperiod som den nuvarande. När regnet kommer kan var och en hitta sitt vattenhål, men när det är torka blir det mer och mer konflikter om dem.
Vilket är ytterligare ett argument för den nuvarande säck-och-aska-politikens skadlighet. Den bidrar inte bara till lidande utan också till aktiv illvilja.
"När spiltan är tom bits hästarna", om man skall ta till ett förnumstigt talesätt. Men vem tömde spiltan egentligen?
Skicka en kommentar