Deus enim creauit hominem rectum, naturarum auctor, non utique uitiorum ...
... vilket på engelska blir:
God created man aright, for God is the author of natures, though he is certainly not responsible for their defects.Nu var Augustinus (levde 354-430) en av senantikens skarpaste tänkare och teologer, men det är frågan om han ändå nådde hela vägen i sina förklaringar. Och här skulle väl myndigheter som är ansvariga för konsumentskydd ha en del att säga. Om producenten är allsmäktig och allvetande (inklusive har kunskap om vad som kommer att hända med det producerade) hur kan denne då avsvära sig ansvar för vad som händer med produkten? En stoltillverkare som gör stolar som ramlar ihop om folk sätter sig på dem, och är fullt medveten om att detta kommer att ske på grund av produktdefekter, kan väl inte bara hävda att han inte har något ansvar? - Nej Augustinus, du får nog skärpa dina argument ytterligare!
 |
| Någon samtida bild av Augustinus finns inte (vad jag vet). Det här är en senare fantasiskapelse. Man kan ju tänka sig att den gamle teologen och filosofen här grubblar över problemet att en perfekt allvetande gud kan få till en skapelse som ur många synpunkter inte är perfekt! |
14 kommentarer:
Nejmen, det där måste vara en av de tidigaste "defacto-ateister" jag läst. Han driver tesen att gud är naturkrafterna, det som så många brukar säga idag att de ser gud som "en kraft". Det är ateistens gudsdefinition som han är snubblande när där, gud är inte metafor för det okända, en okänd kraft, naturkrafter. Gud är en persona, ser man gud som naturen eller som "det okända", då är man ateist.
I dagens värld där man har användarvillkor på två a4 i 6 punkters text för varenda pryl, så är väl en producent bara ansvarig för det de säger sig vilja vara ansvariga för.
"Deus sive Natura" - 'Gud eller Naturen', enligt Spinozas formel. Jag kanske återkommer till saken. Har bara drygt 500 sidor kvar av boken (den är på nära 1100 sidor). Har skissat lite löst på en bloggpost där Augustinus' gud jämförs med den neoklassiska nationalekonomin. Får se om det blir något. Hittade ett ställe där A nära nog jämför Gud med 'Den osynliga handen'. Adam Smith och hans föregångare som moralprofessor i Glasgow, Ferguson, använde båda det uttrycket och kanske hade A i huvudet när det blev en nationalekonomisk formel.
Björn,
gud i nationalekonomi har ju funnits längre än neoklassisk retorik. Mycket av det neoklassiska går att hitta genom att söka sig bakåt i den nationalekonomiska historien. Läser man sig igenom lite gamla texter av såna som Tomas Aquino och frammåt så har alla de företeelser som neoklassikerna beskriver med ordet "naturligt" förekommit, utom att ordet naturligt har beskrivits som "gudomlig ordning" eller liknande.
Lars P Syll har ju lyft nån text där någon nationalekonom blivit desillusionerad över all förekomst av ideologi i nationalekonomin, snarare än vetenskap. Jag kommenterade det med att nationalekonomi ÄR ideologi.
Nationalekonomi kan aldrig anta formen av vetenskap utan att vi definierar utopin som det vi lever i här och nu.
Somliga ändrar en bokstav och skriver 'teoklassisk' i stället för 'neoklassisk' ekonomi.
Visstfan kan man forska om hur ekonomin fungerar utan att utgå från att detta är någon utopi. Likaväl som man kan forska om hur samhället i gemen fungerar (sociologi, socialantropologi etc).
Det är först när man som teoklassikerna gör börjar sätta rigida formler på det och sen tro att eftersom man kan uttrycka det med matematik så är det sant, som det blir mer ideologi än vetenskap.
Här finns ett radikalt annat sätt att förstå ekonomi: http://www.othercanon.org/papers/organisation.html
i och för sig går det att anta ett rätt så vetenskapligt gudsbegrepp också, à la Henry Cöster: Gud är ett tekniskt begrepp som står för alltings yttersta orsak.
Typ The big bang, eller kanske rentav deet som fick The big bang att uppstå, eller nåt. En stoppkloss där man säger att nu räcker det.
Fast de vanliga religionerna brukar ju ha ett tämligen antropomorfiskt gudsbegrepp... Vilket blir ganska ovetenskapligt.
Jan,
med nationalekonomi blandade jag ihop det med nationalekonomisk ingenjörskonst. Att säga sig hitta "naturliga" företeelser kan man bara göra om man definierat utopin som varande här, ett färdigt samhälle som inte är ett emergent fenomen. Men det är riktigt att man kan observera och dokumentera ekonomiska skeenden som vetenskap. Det var mycket slarvigt skrivet av mig. Men i det ögonblick en nationalekonom föreslår hur saker blir bättre, så är det ideologi hen sysslar med.
Jan,
Big Bang kan kanske vara ett resultat av den naturvetenskapliga extremreduktionismen.
Det började så oskyldigt en gång för några år sedan, började störa mig på dålig matematisk forskning inom medicin, ekonomi osv. Nu har det gått så långt att jag ifrågasätter reduktionismen, vilket i sin tur underminerar precis allt det jag trodde mig veta som färdig naturvetare.
Augustinus poängterar den ursprungliga skapelsen som att någonting kom ur ingenting. Det låter ju som Stora smällen.
Aquinas argument är att Gud inte kunnat skapa en materiell värld som lyder sina egna utvecklingslagar, men som inte medför förstörelse, lidande osv. Det finns inget naturligt lidande i världen som är "onödigt". Att be om en värld utan lidande är att be om en värld byggd på mirakel.
Angående synd däremot, dvs. den ondska som människan står för, så menar Aquinas att det vanliga argumentet att Gud skapade människan fri och därför är Gud inte ansvarig för människans handlingar är felaktigt. Allt människan gör är också gjort av Gud, för Gud är i allt som sker.
Aquinas lösning är dock att säga att ondska inte är inte är något människan gör utan ett misslyckande å människans sida att leva upp till att vara människa. Och misslyckande är något rent negativt, det är en frånvaro och därför ingenting skapat av Gud.
För övrigt så kan jag rekommendera Aquinas. Han är väldigt intressant. Men kanske lite svårtillgänglig. Så börja med Herbert McCabe av dominikanerordern, han är en ortodox katolik som är en av de främsta uttolkarna av Aquinas och dessutom marxist! Han ägnar ett helt kapitel av sin bok "God Matters" till att förklara varför en kristen har en skyldighet att delta på arbetarklassens sida i klasskampen - med vapen om så krävs.
"As I see it, the old theology of the just war is in essence perfectly sound; this was an attempt to lay down guidelines for deciding when violence is just and when it is unjust. The theology was perfectly sensible and rational but what we have now come to see is that the only just war is the class war, the struggle for the working class against their exploiters. No war is just except in so far as it is a part of this struggle."
Oj, Thomas, det låter tungt det. Summa theologica. Det är bara att tacka och ta emot när läslistan utökas och verkar kräva tilldelning av ytterligare en livstid eller två! - Kan man gissa att denne McCabe har problem med en del andra katolska trosfränder? Även om katolska kyrkan har en social sida som väl stärkts med nye påven så antar jag att väpnat klasskrig kan störa somliga!
McCabe gick bort 2001. Men så vitt jag vet så hade han förvånansvärt lite problem med Kyrkan, jämfört med ex. befrielseteologerna. För trots sin radikala socialism var han också ortodox och en respekterad teolog. Och dominikanerna har alltid varit rätt frisinnade av sig.
Men visst, en del problem hade han:
http://www.telegraph.co.uk/news/obituaries/1337953/Herbert-McCabe.html
"A Dominican priest, McCabe became associated with the social radicalism that became fashionable in Roman Catholic circles during the 1960s following the Second Vatican Council. In 1967, he shocked the Catholic community with a leader in New Blackfriars, the Cambridge-based journal published by the English Dominicans which he edited.
In response to the defection from the Roman Catholic Church of his friend, the theologian Charles Davis, McCabe wrote that Davis's charges that the Church was "very plainly corrupt" seemed to be very well-founded, and that this was something taken for granted by English Catholics.
McCabe went on to write: "The Church is quite plainly corrupt: a cardinal selects Christmas as the occasion for supporting the murder of Vietnamese civilians; the Pope alleges that the church's teaching is not in doubt about birth control; the Congregation of Rights has just asserted that a family communion celebrated in a private home and followed by a meal is a practice 'alien to the Catholic religion', while nearer home and more comically, a Bishop has expressed the fear that Catholics who sing carols in Anglican churches are endangering their faith and morals."
McCabe was suspended from his priestly duties - though the suspension was quickly lifted after intercession in Rome by Archbishop Cardinale, then the Apostolic Delegate - and lost his position as editor of New Blackfriars. He returned unrepentant to the helm of the journal in 1970, beginning his first leading article with "As I was saying when I was so oddly interrupted . . ."
Väldigt intressant. Katolska kyrkan verkar ganska märklig med sin spännvidd från de finaste ljusgestalter till de nattsvartaste bovarna under samma tak.
Kanske en revolutionär teolog var lättare att uthärda även för konservativa kyrkoledare om denne framträdde i ett ganska icke-revolutionärt Europa i stället för en krutdurk som Latinamerika? Hur som helst, nye påven rör ju också om en del i grytan, och det skall bli intressant att se hur det hela utvecklar sig. Om han nu får leva så länge ...
Jag brukar ibland hävda att en konservativ adlig överste för hundra år sen i vissa avseenden var mer socialt ansvarsfull än dagens socialdemokrater. För han begrep i alla fall att samhället var mer än enskilda människor, och att egoistisk konsumism inte var ultimat.
Ungefär detsamma kan hävdas om kyrkor.
Kyrkan ha dessutom en folkrörelsebakgrund, ungefär som socialdemokraterna, även om den är överlagrad av tusen år av funktionärsvälde. Och det betyder ändå något, i förhållande till vad dagens överklass härleder sin makt från.
Skicka en kommentar