Förra månaden godkände det grekiska parlamentet ett ganska betydande stimulansprogram för motorvägsbyggen. Enligt ministeriet för infrastruktur och transport blir de totala utgifterna för detta projekt 7,5 miljarder euro under de kommande 18 månaderna. Detta utgör cirka 2,7 procent av landets BNP under perioden.Det finns ett par aspekter på det här: först ser vi den klassiska metoden med offentliga arbeten för att bekämpa lågkonjunktur och arbetslöshet. Det betyder att man ruckar en del på principen om att svälta Grekland ur krisen. Det kan smitta av sig på andra länder.
Den andra aspekten handlar om var i ekonomin investeringarna hamnar. Är motorvägsbyggen det bästa investeringsobjektet när peak-bil och peak-oil närmar sig, förmodligen även för Grekland? Skulle inte exempelvis förbättrade järnvägs- och hamnanläggningar vara mer i linje med vad som krävs framöver? Man kan jämföra med Spanien, där stora motorvägar ligger öde numera.
6 kommentarer:
Jag tror Kina redan köpt hamnar i Grekland för att få bättre kontroll på sin export till EU. Grekerna borde lägga stimulanspengar på någon sektor där produktionen sker i landet. Asfaltläggning är förmodligen inte idealiskt. Å andra sidan finns det kanske inte så många alternativ. Om man nu inte satsar långsiktigt på någon form av industripolitik.
Undrar om inte sjuk- och hälsovård vore mer angelägna områden än motorvägar för offentliga investeringar i just Grekland?
Industripolitik är förbjudet, det "förvrider marknaden". Antagligen skulle det vara tillåtet med upprustning också. Vilket visar hur absurda reglerna är.
Upprustning är ok, fast bara om de importerar. Så det blir inte mången arbeten i Grekland på det.
Man kan ju undra hur mycket billobbyn påverkat satsningar på motorvägar. Tyskland och Frankrike har väl intresse i det där. Kanske planerar de för fabriker i Grekland när de tvingat ner lönerna på skosulenivå, och hoppas på att de sedan skall köpa det de byggt på krita för att sedan och åka på motorvägarna.
I södra Europa (Frankrike, Spanien, Portugal, Italien, Grekland, Österrike, Schweiz, flera öststatsländer) är det betalmotorvägar som gäller, med ett fåtal undantag när som storstäder (eftersom avfartstätheten gör betaltullar otympliga). Ofta drivs de av ett bolag under statlig kontroll som tar lån över flera årtionden, där vägtullarna ska betala av investeringen och underhållet (i alpländerna och öststaterna betalar man en vinjett gällandes en tidsperiod som fästs på vindrutan, där dyker tullbåsen upp vid stora tunnlar/broar eller vissa bergsvägar istället). Det är framförallt dessa betalmotorvägar som står tomma under kristider, istället blir de gamla landsvägarna överlastade.
Nu har jag mest erfarenhet av att köra i Frankrike och där tog de i snitt 1€ per mil i betaltullarna. Vilket blir en ganska dryg kostnad i ett så stort land... å andra sidan kan jag inte klaga på vägunderhållet, för bättre vägar har jag nog inte sett någonannanstans eller bättre vägkrogsmat - på betalmotorvägarna vill säga, för de gratismotorvägar jag körde på var rejält slitna (finns som sagt vid storstäderna eller vid gränsen till andra länder). Landsvägarna som alltid är gratis är å andra sidan var god standard på de flesta håll i Frankrike.
Grekland har jag ingen annan erfarenhet av än som busspassagerare i övärlden men jag håller med om att det inte är ett nytt motorvägspaket som är mest prioriterat. Kineserna kanske har tryckt på för nya länkar till sina hamnar och då segrar väl tyvärr vägalternativen eftersom det grekiska järnvägsnätet fortfarande är undermåligt och dels dyrt att bekosta eftersom man har de berg man har. Numer med krav på elektrifiering och små stigningar jmft med vägar så blir järnvägsbyggandet riktigt dyrt, trots att man tar mindre yta i anspråk.
Karl: Det där låter som s.k. priva-offentliga samarbeten, en praktik som den konservativa brittiska regeringen nu har gått ifrån eftersom det blir för dyrt för skattebetalarna.
POS fungerar ungefär som Enron: staten sätter sig i skuld fast det syns inte i bokföringen. Enrons VD fick fängelse för det men av nån anledning klarar sig politikerna som står bakom POS.
Skicka en kommentar