Desperata propagandister påstår att valet skall bli någon sorts manifestation mot sverigedemokrater och liknande. Hur kan man manifestera mot dem genom att välja in en samling av andra och tredje sorteringens politiker i ett parlament som inte behövs - annat än som födkrok för diverse politiker av andra och tredje sorteringen? Hur mycket entusiasm finns det för att rösta för någon av dessa kandidater? Är det möjligen så att extremist- och främlingsfientlighetskortet måste plockas fram just därför att de flesta kandidater är nära nog politiska lik?
Manifestera gör man genom att föra en bra politik på hemmaplan, inte genom att snaska på arvoden, pensionsförmåner och annat i utlandet. Men bra politik tillåts inte i det nyliberala lyckoriket. Röstar man så ger man dessa snyltare legitimitet. (Jo, jag utesluter inte att det finns några bra personer i parlamentet, men den lilla gruppen är inget skäl att hålla igång den där svindyra apparaten.)
6 kommentarer:
Kvalitén på papper för toalettändamål är slutstadiet för all papperskvalité, så det återstår 2-3 ggrs återvinning innan röstkorten kommit så långt.
Varför inte ta upp den verbala kampen mot andra äldre herrar på nätet. Enligt en av dem (svensk pensionerad ekonom i Wien) kommer man gynna Reinfeldt&Borg genom att inte rösta:
http://euroflarn.blogspot.se/2014/04/prognos-for-ep-valet.html
Tja, lite pirater i EU kan ju pigga upp iaf. EU är ju bättre på integritet än Sverige till exempel.
Helt enig Björn.
Jag både ångrar och skäms över att jag sedan 1994 röstat för EU och på enskilda kandidater. De i sin tur borde skämmas över att leva som överbetalda ickepolitiker.
Jag bryr mig, på tal om det du skriver Karl, inte det minsta vem det "gynnar" att avstå. Med minsta lilla medvetenhet om tillståndet i Europa måste man fatta beslut som utgår ifrån ett samvete och en insikt, inte utifrån konstruerade tankebyggen.
Tyvärr, när man lämnar walk over blir det alltid nån annan som tjänar på det.
Det brukar bara vara 50% som röstar i USA-val också, men USA har inte fallit ihop i nån sorts legitimitetskris för det.
EU upplever förvisso en legitimitetskris - men den dag det finns möjlighet att dra nytta av det blir det de som sitter bäst placerade som kan göra detta. Vägrar man att placera sig står man utanför konkurrensen.
EU kan knappast jämföras med USA. Var finns EU-nationalismen, känslan av att tillhöra ett sammanhang? Den enda känslan hos de övertygade 'européerna' är väl glädjen av att få ha fingrarna i syltburken!
Ett exempel på hur EU-parlamentet tycks ha lyckats sätta sig på kommissionen och fixat till bättre bestämmelser: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/nu-far-det-vara-slut-pa-laegsta-prisets-tyranni-8826
Och ett exempel på hur Jordens Vänners gamla princip håller: EU är skit, men kan man få igenom bättre regler än dom som kommissionen vill ha så kan det vara värt besväret.
Skicka en kommentar