Att kasta goda pengar efter dåliga

USA-jättar mobiliserar mot nedgång säger en rubrik i morgonens DN. De tre största bankerna har, med stöd av USA:s finansdepartement, beslutat att lägga 75-100 miljarder dollar i en krisfond. 750 000 000 000 $!

Bakgrunden är naturligtvis bolånekrisen, och bolåneinstitutens "kreativa" metoder att först låna till osäkra betalare och sedan själva ta lån - med dessa osäkra fordringar som säkerhet. Eftersom ingen riktig bank ville ge bort pengar i utbyte mot osäkra fordringar såg instituten till att blanda ihop osäkra med säkra papper när de tog sina egna lån, vilket nu innebär att ingen riktigt vet var i kreditsfären alla bluffsäkerheter finns. Och den osäkerheten gör att plötsligt vill ingen låna ut pengar någonstans. Så i det läget går storbankerna med stöd av staten in och viftar med en fet plånbok och ropar "här finns det fina och säkra pengar, det är inga problem hör ni, låna ut pengar bara!".

Skulle någon bank eller kreditinstitut riskera att rasa ihop på grund av för stort innehav av värdelösa fordringar får man anta att krisfonden rycker ut med stödpengar. Och då kan man ta fram den gamla frasen om att "kasta goda pengar efter dåliga". Friska pengar som kunde ha använts till något nyttigt används för att rädda vårdslösa bankirer. Alternativet är bankkrascher och kanske allmän depression i ekonomin, så vi kan gott säga att banker och finansinstitut håller hela landets ekonomi som gisslan: "Hit med friska pengar, annars kör vi landet i konkurs!"