Baksmälla i politiska bloggosfären?

Dagens Nyheter fläskar till med 1½ sida om de politiska bloggarna. Det råder baksmälla i bloggosfärens politiska sektion, man påverkar inte så mycket som det tidigare har antagits. Det är uppenbart att alla bloggare inte presterar helgjutna analyser varenda dag, (= ett snällare sätt att säga "mycket skräp") och en del lyckas nästan aldrig i gjuteriet.

Några punkter att fundera på:

• Mängden bloggare även inom rätt snäva områden gör att överblicken försvinner och man får inrikta sig på att hålla koll på dem man redan känner till och som man tror skriver vettiga saker. Beroende av ens egna preferenser blir då tendensen att man ofta läser sådana som man betraktar som meningsfränder.
  

• Det är inte säkert att evighetsproducerande åsiktsmaskiner är de som har det intressanta att säga. Men genom ett evigt malande försöker de hålla sig kvar i rampljuset. Det skadar kvalitet och tilltro till bloggmediet.
  

• Inte bara bloggarens egna synpunkter utan även kommentare från läsarna kan vara värdefulla. Det verkar finnas en del individer som parasiterar på andras bloggar i stället för att själv blogga och de bör tryckas undan. Då gäller det att hålla kommentarsfälten rena så att inte en massa skit kommer in. En seriös bloggare tillåter inga anonyma kommentarer och raderar trams. - Det finns en demokratisk aspekt här: den demokratiska debatten förutsätter att folk har ett anständigt tonläge och håller sig till sakfrågan, inte bladdrar ut i allmänt svammel. Om någon försöker tvinga sig in på en blogg genom att gnälla om censur eller skriva att "det här vågar du inte släppa igenom" - då är det bara att radera!
  

• Bloggmediet är under utveckling. Även om det inte spelade så stor roll 2002 och 2006 har vi inga garantier för att det inte kan få en annan betydelse till valet 2010. Jag är inte särskit datakunnig men vågar ändå förutspå att mediet har en mycket högre tekniknivå om några år. Då kanske det inte ens kallas blogg längre.
  

• Höjd tekniknivå betyder inte att god skrivförmåga och kunskaper hur man gör grafiskt och användarmässigt bra bloggar minskar. Möjligen kan det vara tvärtom. Det krävs artisteri och pedagogik i kombination med teknik för att lyckas. Kan bra teknik dölja att det finns bloggnissar som knappt kan stava? - Ja, om de bara publicerar bilder.
  

• Dessutom spelar personligheten roll - en tråkmåns utan temperament åt något håll lär tillverka texter som är slätstrukna. Ali Esbati eller Jinge slår mer gnistor än den trötte Carl Bildt, exempelvis, men de flammar inte hur som helst. Det gäller att hitta balansen mellan glöd och kyla, mellan fakta och fantasi, för att rycka med sig läsarna och behålla dem.

• Sedan kan man ju fråga sig om nyttan - varför driva en politisk blogg? För att göra reklam för ett parti, en ideologi, för sakupplysningar, för desinformation, för sig själv i nästa val, för en kompis i nästa val, eller vad? Mediet i sig kan aldrig vara budskapet, men i praktiken kan det bli till detta: titta nu har XX en egen blogg - men vad vill XX med den egentligen? (Vad vill jag med den här bloggen och det här inlägget?)

• Och till sist: har inte DN själv motiv för att förringa den politiska bloggosfären som ju är en potentiellt farlig konkurrent?