tisdag 6 april 2010

Bankkrisen fortsätter

Hittills i år har USA:s finansinspektion stängt 35 banker. Under samma period förra året var det 20 stycken. Utrensningen bland småbanker fortsätter, kapitalet koncentreras till större enheter, och krisen är verkligen inte över. En uppgång i sysselsättningen nyligen berodde till ganska stor del av att man skall ha folkräkning i USA och måste anställa en massa människor till den. Kommer de att ha något arbete när räknandet är färdigt?

Krisen är alltså verkligen inte över, vare sig i USA eller i Europa. Håller den på tillräckligt länge kanske många vänjer sig och tycker att det är normalt med permanent kris.

12 kommentarer:

Chris sa...

Satt just och läste lite statistik över nedlagda banker, i en bok från -93 efter en annan turbulent period i USA:s finanshistoria. 206 banker föll -89 och under perioden 80-91 mer än 1.300 stycken. Från 1875 till 1921 gick 3942, eller i snitt 86 per år omkull. Fast rekordet innehas nog fortfarande av det svarta depressionsåret 1933 då hela 4004 affärsbanker likviderades... Lite kuriosa bara.

Chris sa...

Oops... glömde. Från 1945 till 1970 gick endast totalt 91 banker omkull. Under hela 70-talet föll bara 79.

Karl Malghult sa...

Det där med den amerikanska folkräkningen: Det står i konstitutionen att var tionde år skall en folkräkning göras vid varje decennieskifte dvs år 1990, 2000, 2010 osv. En gigantisk administrativ apparat (jänkarna har inte personnummer så de kan hålla koll på alla människor den vägen) som dessutom avgör hur många representanter varje delstat senare får skicka till kongressen. Finns USA kvar år 2020 kommer det vara samma visa även då.


Angående bankerna läste jag i en amerikansk tidskrift (minns inte vilken) för några år sedan som spekulerade i huruvida internationella bankfusioneringar var på väg. Kollar man på bankväsendet globalt så är de fortfarande övervägande nationellt centrerade även om de råkar ha stor utlåningsverksamhet utomlands. Hittils har inte krisen lett till några internationella bankfusioner av nödtvång, men det kanske kommer. Man kan jämföra med hur nästan samtliga av de mindre sparbankerna i Sverige gick under runt 1990-1992 och gick samman till det sedermera utlångingsglada Swedbank.

Chris sa...

Det är Johan Lybeck som skrivit den, "Finansiella kriser förr och nu" heter den. Den jämför perioden ca 80-92 globalt med tidigare kriser. Lite det jag tänkte göra i min uppsats men med mer statsvetenskapliga perspektiv förstås.... och med senaste krisen som en av faktorerna.

Björn Nilsson sa...

Karl, du gjorde en intressant reservation: "Finns USA kvar år 2020 ...". Tja, det kan man ju undra.

Kan banker egentligen vara annat än nationella, även om de har utlandskontor? Någonstans måste de ju ha sin bas. Är det inte som med det som förr kallades multinationella företag: det finns ju inte många sådana. Brittisk-holländska Shell brukar väl tas som exempel. Annars handlar det ju mest om transnationella företag, alltså att ett nationellt företag expanderar ut över landets gränser. Men i grunden är det ju nationellt även om det samtidigt är imperialistiskt.

Anonym sa...

Jag har sökt lite utan att hitta något bra svar, vilka regleringar på bankerna i USA är det som har tagits bort? Någon som vet?

Eldorado

Björn Nilsson sa...

Skulle tro att det finns några viktiga saker man bör titta på:

Hur stort eget kapital måste banken ha i förhållande till vad man lånar ut?

Tillåts "vanlig" bankverksamhet att blandas ihop med mer spekulativ verksamhet? Sparbanker respektive investmentbanker och fonder?

Vad tillåts banker att äga (får de ha aktier i andra typer av bolag?)?

Vilka typer av "finansiella instrument" tillåts banker att utfärda?

Vilken kontroll har staten i stort över vad bankerna har för sig?

I alla dessa fall tror jag stater (inte bara USA) har backat undan för kraven om mindre regelverk för banker och andra institutioner som antas hantera pengar.

Martin sa...

Ja, jag trodde inte ett ögonblick på vad riksbanksnubben sa nyligen om hur stabilt vi har det här i Sverige.

A-kassa och annan trygghet fördröjer saker hos oss. När utförsäkrade inte kan betala lånen på sina bostäder så kommer det bli farligt här hemma.

Kolla platsbanken och det är fortfarande bara en bråkdel av jobben det var sommaren 2008. Så frågan är, hur mycket lån underhålls just nu med A-kassa?

Björn Nilsson sa...

Hur många lån ...? ... ja, jag vet inte. I själva verket räcker det med att ett ganska litet antal lån beöms som osäkra för att systemet skall få frossa. Bara bankerna börja inse att vissa låntagare, fast de vet inte exakt vilka, kommer att få svårt att betala av på lånen, så finns risken att man sätter blyfoten på bromsen för all utlåning. Det blir kredittorka helt enkelt, och utan krediter beckar det ekonomiska maskineriet ihop.

Det ingår väl i riksbankschefer och finansministrars tjänsteförpliktelser att göra uttalanden av typen "i grunden är vår ekonomi sund" och liknande. Särskilt när den är på väg över stupet.

Martin sa...

Ovanpå det skall de som slussas in i socialbidrag "fattiggöras", vilket tvingar dem sälja lägenheten/huset, snabbt. Så de redan utställda krediterna angrips från flera fronter. Blyfoten på bromsen blir inte lättare av att de redan utställda krediterna inte längre täcks av säkerhet iom att bostadspriser sjunker.

Lena Källman sa...

Björn, Finansinspektionen kommer kanske att införa ett tak på belåningsgraden för nya huslån på 75-90 procent av marknadsvärdet.
Med krav på en stor kontantinsats kommer kreditgivningen att minskas.

Björn Nilsson sa...

Undrar vad priserna skulle vara om det var praktiskt taget omöjligt att låna till husköp? Skulle vi ha samma prisnivåer om folk var tvungna att betala i stort sett allt kontant? - Jag tvivlar på det.

Och även om nya låntagare får något sämre villkor så har de förmodligen ofta svårt att klara en rejäl ekonomisk kris i hushållet.