Eller för att citera ett gammalt talesätt: Somliga straffar Gud genast, och andra efter ett tag!
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
10 kommentarer:
Piratpartiet tyskland får gratis propaganda. Kanske de kan döda en zombie(*) i tyskland.
(*)En verksamhet som är dead man walking, med en affärsmodell som inte är hållbar, men som hänger kvar efter döden och förstör allt i sin väg i hopplösa försök att fortsätta skjuta upp döden. Bankernas rekordvinster är zombiebeteende. Det finns zombiepartier i riksdagen, som inte främst uppbärs av sina medlemmar utan av pengar och hasar fram som en zombie i jakt på relevans. Zombieapokalypsen är har!
Om vi inte skärper oss blir kanske snart hela mänskligheten en kollektiv "dead man walking".
Nåja, det är ju synd om kulturälskande tyskar som inte får ta del av detta exempel på östasiatisk konstnärlig verksamhet!
Mediaindustrins agerande gillar jag faktiskt lite. Det visar nämligen så tydligt vad som egentligen är grunden till handel. Handel uppstår först när någon undanhåller något för en annan. Det är kärnan i handel, handel är brist, ekonomi är handels förlängning för att organisera fram brist!
När man lär ut nationalekonomins grunder brukar det framhållas att det handlar om hushållning av knappa resurser. Men det sägs nog inte så mycket om att det går att organisera knapphet för tillräckligt mäktiga krafter.
Tror inte jag håller med om just ordet "undanhåller" vad det gäller handelns uppkomst (däremot dess senare utveckling), men det får jag återkomma om senare.
Handelns uppkomst, påstår David Graeber, berodde på att antikens härskare måste underhålla sina arméer. Att låta dessa plundra sig fram blev för dyrt. Då de kom på att om de gav mynt till soldaterna, och tvingade bönderna att betala skatt i form av just dessa mynt, uppkom handel - bönderna bytte till sig mynten mot mat. Ett mindre blodigt sätt än plundring - men icke desto mindre organiserat genom våld och tvång.
Liknande processer ägde rum i de europeiska kolonierna så sent som före andra världskriget.
Och på den vägen är det.
Jadu, jag och tjejen brukar sitta med läroboken i nationalekonomi och garva åt frasen "hushållning med knappa resurser" för sedan fortsätter boken med att beskriva ekonomin med samma termodynamiska formler som en explosion har. Hemskt kul skämt, men skrattet fastnar lite i halsen när man inser att det finns folk som tror på bägge påståendena samtidigt.
Med svärd och valuta, så utplånade civilisationen allt som inte var den självt.
Jag läste ett reportage från Mocambique strax innan landet blev självständigt. En tjänsteman klagade över att man måste tvinga infödingarna att använda pengar.
Men vad det gäller handelns ursprung undrar jag om den inte ligger betydligt tidigare. Fast då rörde det sig om egentligen värdelösa kultföremål som transporterades omkring. Kula-triangeln i Stilla havet kan vara ett exempel på hur det fungerade ända in på början av 1900-talet. Har sett noteringar om att spår av liknande nätverk har hittats i Europa, men har inga detaljer. Ur detta utbyte kan man senare ha börjat byta egna överskott av verkliga nyttigheter mot andras överskott, och så kunde handelsnäten rulla igång redan under stenåldersbetingelserna.
Någon sa, om det var i denna bloggen eller någon annanstans, att det hela började inte med byteshandel. Det började med kredit, du får något av mig nu så får jag något tillbaka när du har något. Vilket är ett system som inte bygger på undanhållande utan om tillgängliggörande.
Kanske har skrivit om det. Tror att Graeber framhåller kredit/skulder som ett tidigt ursprung till penningväsendet. "Alla pengar är skuld" hävdar en del numera. En del penningteoretiker i dessa dagar verkar mer eller mindre tokiga, så jag vet inte om jag vill ge mig in i just den debatten. Men handel, byte av saker, har ju funnits långt tidigare. Kanske får bekväma mig till att läsa Graeber för att se vad han menar. Tror att han avser att exempelvis sumeriska jordbrukare fick låna av templen under dåliga tider, och så hade man en skuld som måste betalas tillbaka. Ibland fungerade det inte, det blev allmän skuldkris som följdes av stora skuldavskrivningar. Men det kan ju inte jämföras med när förmodligen oanvändbara flintyxor fraktades från sydsverige till Norrland under stenåldern. Var det handel eller något annat? De var i alla fall så fint gjorda, tydligen efter modell av bronsyxor, att de inte skulle ha dugit till att hugga något med. Däremot kunde man lägga dem som ett offer.
In på romersk tid avsåg den mesta handeln på Medelhavet icke skrymmande varor med högt värde. Det var sådant som var lönsamt att handla med, inte skrymmande billiga dagligvaror.
Skicka en kommentar