tisdag 25 mars 2008

Historiska övningar

Historia är ett av mina stora intressen. Jag vet inte när det började. Kanske var det redan när jag med nyförvärvad läskunnighet i slutet av 1950-talet insöp Heidenstams "Svenskarna och deras hövdingar". För många av oss historieläsare är det helt enkelt bara roligt att veta "hur det var förr", eller att ta det hela som spännande berättelser ur verkligheten. Många undersöker också sin egen bakgrund genom släkt- och hembygdsforskning. Men historia är också ett ideologiskt slagfält. Den som vill behärska framtiden måste också försöka få så många som möjligt att godta sin egen version av det förflutna. Och därmed är vi åter inne på Forum för levande historia och den växande oppositionen med Forums kampanjer. Här skriver ett antal forskare (varav jag mött några själv):

Som professionella forskare med historien som arbetsfält känner vi en växande oro över att historieämnet görs till slagfält för ideologiska regeringskampanjer och att den öppenhet, kritiska hållning och tolerans som Forum för Levande Historia var avsett att stimulera hotas.


Hela uppropet är värt att läsa, det finns här.


Det här känns som ett initiativ i rätt tid, innan vi får en historieskrivning som är helt styrd av vilka som för tillfället sitter vid makten. Med tanke på vad som hänt ute i världen under det senaste århundradet borde även Allianspartierna vara tacksamma för en sådan korrigering innan de ställs till ansvar för folkutrotningar Jorden runt. Visserligen kan man tro att de inte vill kännas vid ett och annat, men om inte de vill göra detta varför skall andra angripas för saker de inte kunnat påverka?

Kan man jämföra X och Y?

I ett gästinlägg på Jinges blogg skrivs att man skall jämföra sionism med nazism. I och för sig är utsagan intetsägande. En jämförelse innebär inte att olika företeelser plötsligt blir lika, det innebär bara att man studerar dem och försöker göra någon sorts omdöme om lik- och olikheter. X och Y kan ju faktiskt vara olika. Att jämföra är inte lika med jämställa, fast den olyckliga glidningen ofta görs.

Varför är det fel att jämställa nazism med sionism? Man kan dels hävda att de är unika rörelser var och en för sig, dels att de har saker gemensamt med en mängd andra rörelser, -ismer och tendenser. Om man godtar det första påståendet är de ju inte lika därför att de är olika. Om man godtar det andra påståendet har de så mycket gemensamt med andra att man lika gärna kan jämföra sionism och nazism med Jim Crow-rasismen i USA:s sydstater eller det gamla apartheidsystemet i Sydafrika, med fransk kolonialism i Västafrika eller något annat. Elitistiska drag och extremt våld finns överallt. Man måste också inse att sionismen fortfarande är en rörelse i utveckling medan vi för nazismen har facit i hand och vet hur den slutade.

Det finns något som skiljer ut nazismen från allt annat. Det är inte rasism, våld, krig och plundring, inte ens folkmord - detta hittar man även hos demokratier. Men det finns en särskild företeelse som gör att den tyska nazismen är unik även i jämförelse med USA, Israel, Japan, Storbritannien, Frankrike, Belgien, Sovjet och andra stater som under 1900-talet ägnat sig åt fruktansvärda övergrepp. Det är förintelselägren, de institutioner som byggdes och verkade under några år och sedan revs och skulle försvinna ur historien. (Observera att förintelselägren var precis vad termen säger medan koncentrationsläger kunde vara vad som helst där man tvångsvis samlade människor utan att ha som enda syfte att döda dem omgående.) Det handlade i Tyskland om att en stat vars resurser var ansträngda på grund av ett enormt krig ändå satte in krafter på att utrota ett antal miljoner människor som ingen rimligen kan ha trott utgjorde ett hot. (Man kanske kan ta folkslakterna i Rwanda och Burundi som sentida motsvarigheter till vad nazisterna höll på med, men de hade inte den tyska tekniska nivån. Offren var dessutom afrikaner och har därmed ur mångas synpunkt inte särskilt högt värde.)

Just förintelselägren gör att jag anser det är fel att jämställa sionismen med nazismen fullt ut. Nazismen har drag som gör den helt unik. Det innebär inte att sionismen är anständig med sin diskriminerande syn på palestinier och andra araber, men den har lyckligtvis en rätt lång väg att tillryggalägga innan man är framme vid Sobibor eller Treblinka. Därmed har jag gjort en jämförelse och funnit att de två inte kan jämställas. Andra kan tycka annorlunda, men jag anser att nazism-jämförelsen är felaktig och skadlig när den dras in i alla möjliga sammanhang där den inte hör hemma. Om man skall jämföra Nazityskland och England exempelvis kan det gå så länge man bara tar upp "vanliga" koncentrationsläger som båda makterna drev, men tar man hänsyn till förintelselägren blir de ojämförbara. (Ett av mina tidigare blogginlägg handlade för övrigt om att jag ansåg det vara fel att jämföra Saddam Hussein med Hitler.)

5 kommentarer:

Anonym sa...

Uppropet värmer mitt hjärta, blivande historielärare som jag är. Särskilt roligt att se flera av mina lärare vid Linköping som undertecknare. Det här kan bli ett svårt slag för FLH, och för major Björklund.

Anonym sa...

Du borde faktiskt driva tesen vidare. Sionism är, i ett nötskal, endast strävan efter en judisk nationalstat. Den är inte annorlunda från någon annan nationalistisk rörelse, och ska man sitta i Sverige och kritisera den judiska nationalstatens existensrätt så tycker jag att man kan börja med att lära sig ryska.

Sionismen som rörelse säger precis ingenting om arabernas, druzernas, circassernas, beduinernas eller någon annan folkgrupps rätt till egen identitet, varse sig som medborgare i den judiska staten eller i sina egna. Någon tes om ett "StorIsrael" finns överhuvudtaget inte inom sionismen.

Nu, när det kommer till att jämföra sionism med nationalsocialism så är det bara en absurditet. Nationalsocialism är en fascistisk rörelse med socialistisk prägling, blandat med en enorm dos extremnationalism och expansionism. Skillnaderna är att sionism överhuvudtaget inte bygger på någon ekonomisk ideologi (jämför de kommunistiska kibbutzerna med dagens marknadskapitalistiska Israel), statskick (Israel är visserligen en demokrati, men det har noll att göra med sionism) eller raslära (den etniska diversiteten bland Israels judar borde i sig räcka som argument, för att inte tala om att den femtedelen av Israels medborgare som inte är judar är fullvärdiga medborgare).

Björn Nilsson sa...

Anser man att judarna utgör en nation (eller folk) har man töjt dessa begrepp utöver alla rimliga gränser. Hur bygger man en nationalistisk rörelse på grupper Jorden runt som inte ens har kontakt med varandra och som är allt från ateister till tokreligiösa, som är svarta, vita, bruna ... det gör man inte! Språk, kultur, ekonomi, territorium - inget av detta har judar gemensamt. Israel är en artificell stat och kommer knappast att överleva utan massivt stöd utifrån.

Sionismen var en utskott av den europeiska kolonialismen. Och därmed hamnade europeer överst i den nya staten Israel, med orientaliska judar längre ner på skalan och resten i botten. Känner sig palestinska medborgare i Israel verkligen "fullvärdiga"? Det är ju klart att man kan säga att sionismen inte har något med staten Israels övergrepp att göra, men då borde sionisterna träda fram och fördöma illdåden för att rädda sina fina ideal från dagspolitikens blodfläckar och smuts. Men det är ju snarare en del ortodoxa judar som av religiösa skäl (Israel i sig ses som en hädelse) vänder sig mot denna stat.

Att däremot säga att sionism = nazism är olämpligt, det döljer det verkliga skeendet.

Anonym sa...

Björn, tycker du har rätt. Jämförelser är berättigade att göra många gånger. Men att sätta likhetstecken leder fel. T ex nazism = kommunism.
En invändning dock: nazisternas koncentrationsläger skilde sig från de ursprungliga britternas i Sydafrika och Gulag genom att ytterst syfta till människors utrotning. OK, men vid närmare eftertanke var väl också en del av reservaten i Nordamerika syftande till utrotning av människor och ett folks kultur, eller hur? Det finns säkert fler exempel. Kanske nazisternas skilde ut sig med de mer industriella metoderna?
Men viktigast tycker jag är att se hela bilden, alltså lägren bara som en del i nazismens program för att skapa välfärd för det tyska folket! Det skilde sig från Roosevets New Deal och SAPs i Sverige på 30-talet genom att det skulle ske på bekostnad av andra människor: i första omgången judar, sinnesslöa och sinnessjuka och på längre sikt genom att erövra andra länder och utrota en del och använda resten som drängar och pigor (restslaverna skulle bli slavar).
Den här bilden innebär att man nästan kan sätta likhetstecken mellan deras program och kolonialmakternas. När Sven Lindqvist i en intevju efter Döda varenda jävel undslapp sig denna jämförelse fick han Per Ahlmark och hans anhang över sig.
Sixten med hälsning

Björn Nilsson sa...

OK Sixten, det är rimligt att jämföra en del av de anglosaxiska makternas övningar med vad nazisterna hade för sig. Hade nassarna "bara" nöjt sig med läger med 25% dödlighet (som de hade i Sydafrika) eller att meja ner smågrupper av människor då och då (som ofta skedde under indiankrigen i USA) hade man kunnat sätta likhetstecken. Men hela apparaten runt förintelselägren tyskarna byggde i öst ... det är exceptionellt. Kanske utrotningen av tasmanierna ändå är i samma klass? Det är deprimerande att tänka på denna del av mänsklighetens historia.

Den 3 och 22 oktober förra året skrev jag också om det här i bloggen.