söndag 18 maj 2008

Ännu mer om Deklarationen om de mänskliga rättigheterna

En av mina flitiga läsare nämnde i samband med första inlägget om Deklarationen om de mänskliga rättigheterna fler artiklar i Deklarationen som det kan bli strid om. Vad jag minns har de varit på tapeten redan tidigare, för några år sedan, när någon på DN:s ledaravdelning inte tyckte att de var så viktiga. Var motivet ädelt - att tortyr är värre än bostadsbrist? Eller handlade det bara om att de här artiklarna kan tolkas på sätt som inte låter nyliberalt, som innebär att det finns medborgare som kan ställa krav på samhällena vi lever i?

Artikel 22
Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje stats organisation och resurser.

Artikel 23
1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.

2. Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.

3. Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.

4. Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

Artikel 25
1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll.

Här kommer frågorna igen. Hur definieras de "ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter" som krävs för hävdandet av en persons människovärde och för utvecklingen av hans eller hennes personlighet? Någon form av inkomstgolv? Vem har det grundläggande ansvaret för att sociala skyddsnät fungerar, och ingriper när de inte gör det? Kan man sätta en prislapp på människovärdet? - Tja, jag antar att en del ekonomer skulle göra det om de fick ett bra forskningsanslag!

Rätten till fritt valt arbete betyder ju inte att jag kan kräva att få ta över jobbet som chef för Riksrevisionen, men hur skall lämpligen förhållandet mellan mitt jobbsökande och det omgivande samhället organiseras? Rätt till arbete finns utan tvivel. Hur stora är de samhälleliga förpliktelserna att se till att jag får lämpligt arbete? Och skall privatföretag tillåtas att skumma grädden av mjölken vad det gäller god arbetskraft utan motprestationer till samhället som får ta hand om de mindre goda? Hur ser skyddet för invandrare och papperslösa ut här? Enligt andra paragrafer ser det inte ut som om man kan förklaras obefintlig så länge man finns till, men åtminstone för de papperslösa är ju problemet att de i det aktuella läget föredrar att vara osynliga och därmed är givna offer för skrupulösa arbetskraftsköpare. Därmed tillhör de den gruppen som knappast kan räkna med "en rättvis och tillfredsställande ersättning" för sitt arbete. Många med papper tillhör den förmodligen också.

En radikal tolkning av Deklarationen skulle nog stöpa om vårt samhälle en del. Jag avslutar den här lilla serien nu. Läs själva Deklarationen själv, och så hoppas vi att debatten brakar loss rejält framåt vintern!

2 kommentarer:

Carl Jacobson sa...

Ett problem med denna deklaration är att den tycks innebära att man har rättigheter i det land där man "hör hemma". Men i vår tid med en omfattande migration faller då stora grupper rakt ner i ett hål där fullständigt godtycke ofta råder.
Senast har ju detta manifesterat sig i det svenska förslaget att frånta papperslösa rätt till sjukvård. I Storbritannien däremot - där de illegala immigranterna är minst en halv miljon - är rätten till gratis sjukvård till alla väl den enda heliga ko som politikerna inte vågar ge sig på. NHS skapades efter kriget, och så mycket som det kostar och så mycket som det klagas på väntetider och annat, så är det ingen som ifrågasätter att även papperslösa ska ha rätt till vård!
Skäms Sverige!

Björn Nilsson sa...

FN är ju en sammanslutning av stater, så upplägget är ju logiskt så länge inte det uppstår statslösa grupper eller just de miljoner papperslösa som du visar på. Lösning? Ett tillägg där man är medborgare på Planeten Jorden var man än bor eller befinner sig, och därmed inrangeras i övriga rättigheter enligt Deklarationen??