onsdag 7 maj 2008

Vad får man säga nu?

Vem är terrorist? En uppslagsbok från 1945 (NKI-skolans lilla uppslagsbok, jag har den inte framför mig utan citerar ur minnet) säger att det var ett tyskt hatord för motståndsmän i de ockuperade områdena. De kallades också konsekvent "kommunister". Klart besked således. Gör du aktivt motstånd mot nazistiska ockupanter är du terrorist och kommunist, och allt är lika illa!

Finns det någon anledning att tro att läget är annorlunda idag? Väpnade motståndsrörelser och kamp mot ockupanter pågår på flera håll i världen, och trots att ockupanterna kommer från "den västerländska civilisationen" finns det också människor i ockupantstaterna som ger sitt stöd till motståndet. Det kan vara sådana som kommer därifrån och vill hjälpa sina hemländer. Det kan vara vanliga europeer och amerikaner också … tänk på vietnamrörelsen, en av de viktigaste solidaritetsrörelser vi haft i Sverige - hade inte den riskerats att klassas om terroristisk i dagens läge? Visserligen var det USA som invaderade Vietnam och tillsatte quislingregimer i landets södra del, inte vietnameser som for över Stilla havet och angrep USA, men det tror jag spelar mindre roll.

Se på definitionen i NKI-skolans uppslagsbok: är du motståndsman är du terrorist. Ockupanten bestämmer definitionen, eller hur? För vi kan väl inte låta somalier, palestinier, irakier eller andra själva få bestämma vad som är terrorism och vad som är motstånd? Idag är det farligt för somalier att stödja motståndet på hemmaplan, till och med att skicka hem pengar till sina släktingar. Kommer man att ge sig på gammelsvenskar i nästa steg? Här krävs det vaksamhet från opinonen.

Aftonbladet skriver om det här i dagens ledare, under rubriken Vad får man säga nu? Aftonbladet skriver:

Regeringen har sagt ja till EU:s nya regler mot terrorism … . Det ändrade rambeslutet innebär bland annat att ”offentliga uppmaningar till terrorism” blir brottsliga. Detsamma gäller ”rekrytering och utbildning” för terrorism.

Begreppen är luddiga. Vad betyder det att uppmana till terrorism?


Tja, för att riktigt skrämmas kommer nog de riktiga terroristerna vara suddiga i början. Med ett oklart men reellt hot kanske man kan skrämma en del folk från att ens uttala sig (att avstå från sin demokratiska rätt att yttra sig) vilket säkert kan vara ett mål i sig. I Danmark har man försökt slå ner stöd till PFLP och FARC via domstolar, så där har man kommit längre än i Sverige.

Ta Danmark som exempel: om jag hävdar att danska partisaner gör rätt i att likvidera misstänkta förrädare och samarbetsmän med tyskarna, är jag då med om att uppmana till terrorism?

På lång sikt tror jag det här kommer att misslyckas. Gårdagens terrorister blir morgondagens premiärministrar, dagens terroristbekämpare hamnar förhoppningsvis på institutioner som tar hand om den sortens folk.

PS. Tryggve Bratteli, senare norsk statsminister, hamnade som motståndsman i ett tyskt läger under kriget och överlevde med knapp marginal. Han var väl terrorist, va? Och Nelson Mandela, och Jomo Kenyatta och ... DS

3 kommentarer:

Pastey sa...

All kritik av makten blir olaglig! Tjoho, polisstaten, här kommer vi!

Carl Jacobson sa...

Ibland undrar jag om det som idag definierar "terrorism" är frågan om en aktivitets lönsamhet för vapenindustrin. Dvs, om du angriper någon med hemmagjorda knivar, spadar, yxor, eller en primitiv bomb, är du terrorist. Men om du köper flygplan och bomber och anfaller i stor skala är du det inte.
Nog handlar väl definitionen en hel del om makt och pengar?

Björn Nilsson sa...

Ja, det är klart att "hemmagjorda knivar, spadar, yxor, eller en primitiv bomb" är en sämre affär än vapensystem i mångmiljardklassen. Gamle republikanen Eisenhower varnade för det militärindustriella komplexet när han avgick som president 1960. Och han har rätt, komplexet har tagit över och sätter den politiska dagordningen. Och i deras spår frodas småhandlarna i branschen.