tisdag 1 januari 2013

Tomheten ...

Jag är ingen super-beundrare av Martin Kellerman (även om han tecknar mycket bättre än jag), men här tycker jag att han har fått till en bildsatt existensiell tomhet på ett lysande sätt:

Kungens tal


Har satt taggen "humor" på detta, men det kunde lika gärna ha varit "tragik".

Att skriva "god fortsättning" efter detta känns nästan som en elak förlöpning!

4 kommentarer:

martin sa...

Jo, han är inte så värst intellektuell i sitt skapande. Även om han fångar min generations planlösa tillvaro i sina alster på ett ganska bra sätt, som 70-talist i Stockholm så är igenkänningen i hans alster ganska skrämmande.

Men den där tyckte jag var enormt klarsynt och fångade ensamheten på ett väldigt klargörande och begripligt sätt. Kan vara den bästa bild han gjort till dags dato.

Det tragiska i det hela är att jag suttit exakt så där mer än en Jul/Nyår. Men jag var inte så miserabel, då jag levde i en värld med andra värderingar än de som skulle observerat mig och tyckt att det var en ofattbar misär jag levde i.

Björn Nilsson sa...

Han kanske växer till sig och gör bilder som man måste vara minst fyrtio för att se det roliga i?

Kerstin sa...

Aktar mig noga för att lyssna på herr Kungen. Han tillhör så att säga inte mina intellektuella själsfränder.
Alltså har jag inte känt mig ensam under helgerna trots att dottern inte kunnat fira någon av dem hos oss på grund av en dyster influensa. Vi som bebor det lilla huset i skogen tröstade varandra så gott det gick.

God fortsättning Björn - och Marin :-)

Björn Nilsson sa...

Tack detsamma Kerstin.

"Intellektuell" och "kungen" är väl inte beteckningar som hänger så bra ihop över huvud taget?