onsdag 12 mars 2008

Historikerna slår tillbaka

På kultursidorna i Dagens Nyheter skriver Stefan Jonsson om en rejäl råsop som en historiker, Michael Schoenhals från Lund, utdelade under ett seminarium hos Forum för levande historia i samband med deras senaste kampanj. Jag har inte hittat det i nätupplagan ännu. Schoenhals, som är professor i kinesisk historia, läste upp ...

... ett gammalt dokument från Kinas underrättelsetjänst som fick illustrera hur långt Maos regim var beredd att gå i utrensningen av klassfiender. I skrivelsen avvisas entydigt folkkongressens vilja att begränsa våldsutövningen. Gäller det inte att föregripa angrepp på revolutionen och moderlandet? Då fordras hårdhet mot varje misstänkt!

Schoenhals förklarade: ”Ni som kommit hit för att höra oss fördöma kommunismen har missat hela poängen med historisk kunskap. Vår uppgift är att strängt granska brott mot mänskligheten så att vi lär oss att känna igen dem i samtiden – och detta oavsett om det utförs i kommunismens eller demokratins namn.” Sedan avslöjade han att dokumentet han läst alls inte stammade från Maos Kina, utan var en ordagrann återgivning, med enstaka substantiv utbytta, av George Bushs senaste tal, där presidenten förklarar varför USA ska använda tortyr i kampen mot terrorismen. (Jag citerar det här från pdf-upplagan.)

Jag hörde för övrigt en intervju med Eskil Franck, chef för Forum, där han för några dagar sedan börjat sväva en del på målet.

Eskil Frank pekar på att brott mot mänskligheten inte bara handlar om nazism eller kommunism, utan att risk för sådana brott i grund och botten finns i alla regimer och i all maktutövning.

Motiven kan ha ekonomiska, religiösa eller andra drivkrafter.

– Det kan vara en rad olika drivkrafter. Just nu är det frågan om politiska regimer och politiska brott som begåtts, det kan vara religiösa i andra sammanhang. Det som är kännetecknande för många av de här brotten mot mänskligheten det är att de lyckas definiera ett vi och ett dom.

– Där vi, som av någon anledning vill utöva makten, vill definiera ett dom som vi ser som motståndare, som vi vill eliminera. I den konflikten mellan vi och dom uppstår brott mot mänskligheten väldigt lätt.

Då är det ingen skillnad på kommunistiska, fascistiska, religiösa eller fundamentalistiska drivkrafter?

– Så kan man säga. Alla de här, som du räknar upp, har tyvärr en förmåga att faktiskt definiera ett vi och ett dom.


Det är verkligen tacknämligt att historiker börjar ta itu med sättet politiker dribblar med "historisk upplysning". Om man är en seriöst arbetande forskare, och inte bara politruk eller historiker-daglönare hos politikerna, är uppläggningen som Forum hållit på med omöjlig. Stefan Jonsson höjer Schoenhals' anförande till skyarna, och det är nog riktigt. Det gör att luften blir lättare att andas. Kanske forskningen blir bättre också, och inriktad på fakta i stället för tyckande. Politikertjattrandet tror jag inte blir bättre.

Jag undrar om det är en tillfällighet att vid sidan av Jonssons kolumn finns en artikel betitlad "En skam för vår civilisation"? Den är en bokrecension ("Torture and the twilight of Empire") och handlar bland annat om det fruktansvärda kriget i Algeriet. Om man ser till antal offer i proportion till totala befolkningar undrar jag om kommunistiska regimer ens kommer på medaljplats vid en jämförande studie av 1900-talets historia. Tyskland, USA, England, Frankrike och Belgien ligger högt upp på listan.

Jag minns när första signalerna kom om att uppgifterna om antal döda under utrensningarna i Sovjet var alldeles för höga - det var i mitten av 90-talet när arkiven började öppnas. Det nämndes i förbigående i någon artikel i Dagens Nyheter, men slogs aldrig upp som den sensation det var. J Paul Getty var (tror jag) pionjären som började räkna efter med ledning av riktiga dokument och inte bara gjorde dubiösa "uppskattningar". Senare forskningar har ytterligare bekräftat de lägre siffrorna. De är faktiskt skrämmande som de är, det finns inget behov att lägga till ytterligare någon nolla för att visa hur otäcka de var. (Det verkliga antalet offer låg på cirka 10% av vad som tidigare påståtts - finns det anledning att tro att det är samma förhållande i andra länder?) I förhållande till den berörda befolkningens storlek hade USA, Frankrike, Storbritannien, Belgien, och kanske andra demokratier, värre saker för sig på olika håll i världen. Men offren var inte vita människor. - Ingen historiker med självaktning kan godkänna kraven från billiga politiker av Allians- eller Göran Perssonsnitt att det här skall tigas ihjäl på grund av politisk bekvämlighet. Man kan faktiskt dra slutsater av vad som kom fram i de öppnade sovjetarkiven och de slutsatserna går långt bortom vad Forum kan hitta på.

Men låt oss återgå till satsen ... att strängt granska brott mot mänskligheten så att vi lär oss att känna igen dem i samtiden ... . Ingen är skyldig förrän dömd, men vi vet att ett antal klart misstänkta personer som George W Bush, Tony Blair, Fogh Rasmussen, Olmert i Israel, med flera går lösa trots att de borde ställas till rätta för krigsförbrytelser. Och möjligen förbereder USA nu sin nästa krigsförbrytelse - massbombningar av Iran. Och vi vet att palestinier, somalier, afghaner, irakier och andra idag är lovligt byte i "kriget mot terrorismen" ... men att våra demokratiska politiker absolut inte känner igen brotten mot dessa människor idag i ljuset av tidigare historiska händelser.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Allt som sägs om Sovjet och förhållandena där är inte sant. Jag bloggade om en av de mest kända böckerna om Stalins läger som nu visat sig vara en bluff:

http://fotolasse.se/index.php/samhalle/femtioarigt-ljug-om-gulag-avslojat.htm

Lennart Erling sa...

Inte minst Sven Lindqvist har i sina böcker från "Utrota varenda jävel" och framåt visat på de västliga demokratiernas blodiga traditioner. Makten har och har haft många användbara ideologier.
Schoenhals trick var genialt!
Men ett mindre antal miljoner döda gör inte Lenin, Stalin eller Mao bättre.
Den fällan får inte vänstern hamna i.
Och att idag läsa Jan Myrdal om Pol Pot är skrämmande.

Björn Nilsson sa...

Jag läste om den där bluffboken även i "Historisk Tidskrift", kanske den mest kvalificerade publikationen inom historieämnet i Sverige.

Med tanke på befolkningsutvecklingen i Kina under Maos tid (snabb tillväxt samtidigt som medellivslängden ökade kraftigt) finns det en massa miljoner levande att notera också. Om man jämför demografin i Sovjet under en del svåra perioder med vad som hände i Ryssland under "chockterapins" år under 90-talet lär nog också intressanta tendenser komma fram. Det gör det inte bättre att ta livet av folk, men man får åtminstone perspektiv och riktiga siffror att ta ställning till - om man är historiskt intresserad, vilket jag tvivlar på att alla i den här Levande-historia-branschen är. Det är andra motiv som spökar. Är det någon särskild skrift av Myrdal du vill hänvisa till förresten? Det enda jag minns just nu är att han generellt jämförde khmerernas uppror med våldsamma bonderörelser i Europa.

Lennart Erling sa...

I all hast:
Myrdal har i Folket i Bild och på andra håll kommenterat Peter Fröberg Idlings och Jesper Huors böcker och låtit meddela att det han såg i Kampuchea var det han såg - och det var inga massmord. Alltså ska man inte kritisera hans bild av skeendet. Men han utesluter inte att det förekom grymheter. Dock är sådana grymheter en normal företeelse i fattigbönders millenaristiska uppror, från Thomas Müntzer till Mexico och dagens naxaliter i indien. Och det tycker Myrdal är bra och progressivt och pekar fram mot en bättre värld.
Revolutioner är inga tebjudningar och man måste skjuta de galna hundarna (de som har en annan mening) så att den rätta linjen segrar.
Jag håller inte med.

Anonym sa...

Bra skrivet, Björn, om Forum för lev....nej,död historia.
Jag menar det du antyder i en kommentar senare, att de nog inte är verkligt intresserade av historia. Utan att med stora siffror på DÖDA komma åt komunister (som inte är så många i Sverige) men socialister och i slutändan SAP. Alltså få ett drömscenario à la USA där nästan inget politiskt parti eller organiserad rörelse inte vågar stå för ett socialistiskt mål.
Tror att de går på pumpen. Såg kulturministern stötta med att de onda hade utrotat 150 milj - snacka om statlig styrning. och en äldre man vittnade om att Stalin medvetet ordnade hungersnöd i Ukraina så att bara mänskokött såldes på torgen!
Sixten Andréasson

Björn Nilsson sa...

Har för mig att självaste Montefiori som skrivit så negativt om Stalin hävdade att hungersnöden inte var planerad. Det var snarare jordbrukspolitiken (kollektiviseringen)som slog fel i landets bästa odlingsområde. Sedan ingrep inte regeringen i tid för att hjälpa de svältande. Illa nog, mycket illa, men inte samma sak som en svältkatastrof i förväg organiserad från högsta instans.

Ingen skulle väl bry sig om detta idag om det inte fanns politiska baktankar. Vore man mot svält i största allmänhet finns ju bland annat den i Bengalen på 40-talet eller senare i Etiopien att ta till (där dog miljoner av hunger)!