Här är en bild som en av mina alerta läsare haft vänligheten att skicka över. Tack för det! Den passar ju bra in i debatten om världens - och USA:s - allt krassligare bilindustri. Om du klickar upp den i större format bör det gå att läsa den finare texten nedtill också. Den är ju polemisk, men polemisk behöver ju inte betyda att den skulle vara osann. Det är nog snarare så att den är väldigt sann. Och att väldigt många människor är väldigt arga på grund av det som händer just nu.
Bilindustrin har varit en av de tyngsta intressenterna i det industriella uppbygget under 1900-talet och särskilt från efterkrigstidens "guldår", och tydligen har framgångarna och inflytandet gjort att bossarna nickat till och inte hängt med. Alternativt att de på ett synnerligen vaket sätt har använt sitt politiska inflytande för att stoppa ändringar som kunde ha hjälpt branschen in i framtiden. Särskilt smart har det i alla fall inte varit. Goda idéer har stoppats i byrålådan och man har kört på med koncept som inte passar i dagens samhälle.
En gång kunde man säga att "det som är bra för Ford är bra för Amerika" men nu kan det vara tvärtom. I alla fall om man med Ford menar firmans direktörer och de produkter de försöker prångla ut. Branschen har blivit en belastning. Kanske man bör göra som jag skrev för svensk del, börja med underleverantörerna och använda de gamla bilfabrikerna till något nyttigt.
(En liten not: jag skrev "efterkrigstiden" och menar naturligtvis tiden efter Andra världskriget. Men vet dagens ungdom vad som menas med det? Pågår efterkrigstiden fortfarande, eller tog den slut omkring 1990? - Jag vet faktiskt inte.)
5 kommentarer:
Kul bild, men man kan ju undra om "köpfesten" inte avbrutits av den lilla finanskrisen och alla de dåliga lånen, om så att säga de vanliga amerikanerna fortsatt att få låna, om de då inte hade fortsatt att köpa ruttna miljöbovar till SUV-monsterbilar? USA:s bilbransch var kanske på nedgång innan, liksom vår, men de kanske inte hade behövt tänka i dessa banor och ingen hade kanske anklagat dem för att vara bakåtsträvare hade inte finanskrisen inträffat?
Man kanske kan säga att kreditens sammanbrott har tvingat en massa folk att se verkligheten som den verkligen är. Samt att soppan blivit jäkligt dyr för alla som måste transportera sig långt bort i suburbia varenda dag. Bilindustrin trodde kanske att folk kunde handla på kredit och köra bensinslukare i all oändlighet, folk själva trodde det också ... men så knackar verkligheten på!
Pastey
Kikar jag på det lite historiskt har import och andra japanska bilar tagit marknadsandelar av de amerikanska bilarna sedan årtionden.
The big three has gjort kvalitetsmässigt hyfsade SUVs och truckar, men de senaste 5 åren har konkurrenterna börjat sno marknadandelar där också.
Lånekrisen och framför allt bensinproserna påskyndade bara den process som var på gång.
Andra biltillverkare har det svårt, men ligger långt framför med rätt typ av bilar för framtiden.
Managmentet för the big three har misslyckats många år i rad, det är anledningen till att jag ställer mig skeptisk till låna ut pengar till dom. Vad är å andra sidan alternativet?
Det gamla vanliga gäller. On en normal löntagare är skyldig mig 10.000 kan han ett problem att få fram pengarna. Är han skyldig mig en miljon är det jag som äger problemet.
H2
Jag vill tro att persontransporterna i närområdet kommer att skötas av lätta eldrivna fordon som har en räckvidd på ca 10-15 mil/dygn. Längre sträckor sköts av kollektiva trafikmedel. Tåg, buss. Flyg i mindre utstr. ransonerat utbud. Båttrafiken omstruktureras, och utvecklas till ny/gammalteknik.
Så är min bild av framtiden.
Det låter rimligt. Om ytterligare några hundra tusen människor skall pressas in i Stockholmsområdet under de närmsta tiotalet år låter det inte rimligt att var och en skall tuffa omkring i sin egen lilla bensinkärra. Och en del trafikleder kanske snarare skall byggas igen än utvidgas?
Skicka en kommentar