söndag 27 september 2009

Elektricitet och global omvandling enligt McLuhan


Samme man som i föregående inlägg. Marshall McLuhan ser lagom fundersamt visionär ut.

Här är ytterligare ett citat ur McLuhans Media. Det är en sådan där kort rundmålning som skulle kunna utlösa en syndaflod av kommentarer, instämmanden, kritik, kompletteringar ...

Den elektriska hastigheten fordrar organisk strukturering av hela den globala ekonomin, i lika hög grad som den gryende mekaniseringen i det tryckta ordets och det förbättrade vägnätets form ledde till att man allmänt antog den nationella enhetens princip. Vi får inte glömma att nationalstatsidén innebar en mäktig innovation och revolution som under renässansen utraderade många lokalt särpräglade regioner och lojaliteter. Denna revolution var nästan i sin helhet en funktion av den ökade informationshastighet som de lösa trycktyperna hade åstadkommit. Nationalstaternas maktsystem skar sig ofta bjärt mot de traditionella myndigheter och de kulturella grupperingar som sakta hade vuxit fram i skilda regioner. Mångnationssystemet hade länge stått i vägen för Europas ekonomiska enande. Den gemensamma marknaden kunde inte komma till stånd förrän efter andra världskriget. Krig betyder accelererade sociala förändringar, på samma sätt som en explosion är en accelererad kemisk reaktion och rörelse inom materian. När nu den elektriska hastigheten styr det industriella och sociala livet, blir explosioner i form av kraschartade kriser någonting fullt normalt. Å andra sidan blir "krig" av gammaldags modell lika outförbara som att hoppa hage med grävmaskin.

Detta publicerades alltså 1964. Idag kan man ju säga att krig av gammaldags modell är visserligen omöjligt (hoppas vi i alla fall) inom den europeiska unionen. Detta hindrar dock inte samma union att föra krig i Afrika och Asien och ivrigt försöka sälja krigsmaterial överallt.

Men att blixtsnabba elektroniska transaktioner idag gör att "kraschartade kriser" blir något normalt, det vet vi ju åtminstone sedan slutet av åttiotalet. Och går man tillbaka till den stora depressionen som bröt ut 1929 så spelade telegrafen en roll för att få in alltför många spelartyper och gröngölingar på börsen. Vad datorerna gör, det är att höja farten på transaktionerna till ljusets hastighet. Jag undrar om man ens behöver vänta en sekund mellan köp och försäljning av aktier idag, under förutsättning att det händer något med börskursen under den där sekunden som får datorn att på egen hand utlösa säljkommandet? Och detta bara bråkdelar av en sekund efter att den köpt?

Just det ohyggliga farten, sammankopplingen av hela Jorden till ett elektroniskt nervsystem som är en förlängning av våra gamla mänskliga centrala nervsystem, och vår bristande förmåga att parera och styra denna rasande snabba process - däri ligger nog mycket av grunden till vilsenheten vi känner i dagens värld. McLuhan skrev för att upplysa oss om det som vi bara ytligt upplevde. Inte håller hans resonemang helt ut, men vad gör det? Det är bättre att kunna peka ut ungefär vad som händer, och i stort sett ha rätt, än att ha rätt i diverse detaljer men missförstå de stora sammanhangen. Därmed ligger han i samma läge som Marx och Engels.

4 kommentarer:

Karl Malghult sa...

Något som väldigt få politiker, allmänhet och utbildat folk får grepp om är den exponentiella tillväxtens fruktansvärda fart. Med 1% ökning per år nås en fördubblingstid om 70 år; är det 5% tillväxt under 70 år har befolkningen ökat med faktor 32 under samma tid. Dividera 70 med 5 (70/5=14) och där ligger fördubblingstiden. Det vill säga på 70 år med 14 års fördubblingstid blir 2*2*2*2*2 = 32. Det som låter så lite och oskyldigt med 5% ökning av befolkning eller pris är inte alls särskilt oskyldigt när man inser konsekvenserna av en sådan ökning på lång sikt.


Så: Stockholms och övriga storstäders befolkningar kan/kommer inte öka i all oändlighet. Inte heller elproduktionen eller pengatillväxten. Inser man hur en exponentiell tillväxtkurva fungerar inser man varför (även om man hittar gigantiska reserver att ta av) det är rent dåraktigt att världen skall satsa på t.ex. kärnkraftsproduktion. Ökar produktionen av kol/uraniumbaserad el lika mycket år för år kommer behovet av ändliga källor snabbt bli gigantiska.

Björn Nilsson sa...

Tack för mattelektionen, det är en nyttig påminnelse om att ändliga resurser är ändliga.

En sak som inte är ändlig däremot, och den ryms inom "McLuhansfären", är kunskap och/eller information. Det är en företeelse som kan kopieras och delas och utvidgas i det oändliga. Ett mått på nivån inom kunskapssamhället är att de resurser som verkligen är begränsade används på ett allt mer intelligent och sparsamt sätt (eller inte alls).

Stockholm klarar sig väl rätt hyfsat, men man kan undra om någon av de verkliga megastäderna kommer att krascha inom det närmsta årtiondet eller så.

Anonym sa...

Reglertekniska system har en självsvängningsfrekvens. Det kan yttra sig i rundgång mellan mikrofon och högtalare, det kan vara vibrationer från ett obalanserat hjul på bilen eller fel i styrsystemet i ett Jas-plan. Det kanske är detta fenomen som McLuhan ser i de explosionsartade krascherna. Det är då inte likheten med sprängmedlets expanderande kedjeraktion utan med en kraftigt ökande amplitudsvängning. Dataprogram för börshandel optimeras för ständigt ökade vinster och minimerade förluster. Men följden är kraftiga svängningar då rusande kurser leder till snabba fall och stop-loss-funktionerna utlöses. Det var ett par år sedan Björn skrev inlägget, men handeln med aktier är mer än sekundsnabb.

Jämförelsen mellan tekniska system och mänskliga är inte lika självklar. Finns det utrymme för självsvängning i en folkopinion? I politiska motsättningar mellan länder. Eller influeras världens viktigaste makter av svängningar i globala system? Det kan vara valutapolitiken i Euroområdet eller spekulationen i råvarupriser. Opinionssiffror och hypotetiska prognoser om framtida val. Har mänskligheten rationaliserat bort slumpen?

Björn Nilsson sa...

Allt är väl en följd av slump, men när något väl hänt har det hänt och är inte slump längre utan grunden för nästa slumpvisa händelse, som beroende av grundens utseende kan variera i större eller mindre grad. Tror jag. Roligt att någon hittade det här gamla inlägget.