onsdag 30 september 2009

Jinge byter parti?

Det här hänger väl lite ihop med min utgjutelse igår: en av de största vänsterbloggarna, Jinge, hotar att hoppa över till Piratpartiet! Inte så att jag påverkat detta, det skulle förvåna mig, men det är ju ett tecken på en rörelse i tiden.

Med tanke på att Jinge hade över 18.000 läsare under gångna veckan är det inte någon oväsentlig opinionsbildare det handlar om.

De rödgröna tomtarna borde vara bekymrade över den här utvecklingen. Folket vänder ryggen åt dem, går till andra partier eller till sofflocket.

Till och med hövdingarna inom socialdemokratin borde undra vad som pågår, liksom LO. Fanns det någon självbevarelsedrift inom LO borde man ryta till, det är ju LO:s medlemmar och deras anhöriga som finns bland de hårdast drabbade av den nuvarande politiken som Alliansen för. Tänker man bara stå och glo medan Sahlin driver fram nästa nederlag genom att kväva all verklig opposition och alla visioner för framtiden som går längre än Alliansens sjaskiga liberalism?

7 kommentarer:

Karl Malghult sa...

Partimotsättningarna som fanns för hundra år sedan mellan konservativa, socialdemokrater m.fl. är numer i praktiken historia. Vad vi får är att partimotsättningarna ersatts av interna partimotsättningar, det vill säga de huvudsakliga motsättningarna går inom istället för mellan partierna. Det började redan runt 1970 med miljöfrågan, där det fanns motsättningar mellan socialdemokrater och fackföreningsledare nära industrin och radikala socialdemokrater som krävde att hänsyn skulle tas till miljön. Samma motsättningar dök upp även bland konservativa och liberaler.


Frågan är hur länge partierna kommer överleva på tröghetskraften. Sovjetunionen lyckades förhandla fram Helsingforsavtalet femton år före kollapsen, detta i en tid då man sedan ca tio år tillbaka börjat stagnera.

Björn Nilsson sa...

Intressant fråga: hur många av dagens partier i Sverige finns kvar om tio år, och i vilket skick? Och kan det tänkas komma nya färska rörelser - i form av partier eller i någon annan utformning - som kan vitalisera demokratin? Eller lever vi i en tid när det demokratiska fönstret håller på att stängas (till råga på allt av folkvalda pollitiker!)?

Just de där motsättningarna inom partierna som du beskriver torde vara en förklaring till att politiken blivit så tvekande och ointressant. Alla sätter ju krokben för varandra hela tiden, så för att hålla ihop partiet så bör man i princip inte göra något som kan tolkas som en åsiktsyttring!

Karl Malghult sa...

Tio år är nog ett för kort perspektiv (även om man aldrig skall säga aldrig...). Även om antalet partimedlemmar sjunkit kommer det finnas funktionärer kvar med poster att bevaka.


Socialdemokraterna och Centerpartiet lever närmast kvar på epitetet "folkrörelsepartier" (Folkpartiet var det första partiet som tappade sin medlemsbas, i och med att arbetarliberalerna och de frikyrkliga som byggde upp partiet lämnade det efter ATP-striden respektive det tidiga 1960-talets strid om kristendomsundervisningen och kyrkans inflytande i skolorna som småningom ledde till skapandet av KD). Trots allt skall man ännu inte underskatta att folk på landsbygden och i små tätorter fortfarande håller sig till Centerpartiet respektive Socialdemokraterna. Av de släktingar jag har i Småland där det finns allt från elektriker till välbärgade bönder är det bara dessa partier som gäller. Det är vad jag menar med tröghetskraften, här kan man kanske hitta någon kraft inom dessa partier som kan leda till överraskningar om man p.g.a. press behöver släppa in nya underifrån.


Annars kan jag tänka mig att Sverigedemokraterna kan ta många av dessa röster från periferin. I Skåne har det blivit väldigt tydligt att många av de tidigare småpartierna med egna småpåvar som Kommunens Väl och liknande och Centerpartiet ersatts av SD och jag undrar om inte en liknande utveckling är på väg att slå igenom i Norrland.

Dennis Nilsson sa...

@Björn Nilsson

Apropå ifall det "demokratiska fönstret" håller på att stängas så talar det mesta för att det inte är så. Varför?

Vi har fått se födelsen av mänsklighetetens mest effektivaste medium någonsin för kunskapsspridning, nämligen Internet.

Som uppmuntran och inspiration till alla så rekommenderar jag titt på denna fantastiska dokuumentär "Pilgrim Of Peace" om Mahatma Ghandi's liv och leverne.

http://video.google.com/videoplay?docid=5680530360797443942

Mahatma Ghandi sänder här, bortom tid och rum, genom Internet ett budskap till oss som lever idag, och till ännu ofödda generationer.

"Mahatma Ghandi pacifist philosophy brought one of the world's great powers to its knees. He proved that violence is not the only road to change."

Jan Wiklund sa...

Jag brukar ju hävda att nya partier inte är värda ett dugg om de inte är formaliseringar av folkrörelser som redan är igång. Så länge vi inte kan se några såna lär vi inte få se några partier heller, värda namnet.

Björn Nilsson sa...

Ja, Jan, hade du plötsligt börjat förespråka ett litet järnhårt disciplinerat kaderparti hade du förvånat mig:-) Vi får fortsätta utreda frågan.

Vad det gäller nätet och friheten så är det ju inte oomstritt. Olika "järnhårda kadergrupper" försöker lägga beslag på nätet, göra det till betal-TV och utestänga åsikter som inte gillas av eliten. Kampen om nätfriheten handlar alltså om demokrati, och den är inte avgjord ännu.

Folkpartiet var tidigt ute med att försöka utplåna sig själv, som Karl skriver om. Men man lever kvar tack vare tidningar och partistöd, medan medlemmarnas eventuella åsikter har mindre betydelse. Det måste dock finnas en miniminivå av medlemmar för att hålla politiken gående. Och ibland kan det ske vitaliseringar, som när Piratpartiet, Sverigedemokraterna eller andra når framgångar. Eller när olika folkrörelser når framgångar och vitaliserar den allmänna debatten.

Jonas sa...

Ja, han må vara hjärtligt välkommen om han går över. Alla som kan hjälpa till i kampen bugar jag för