Notera budskapet: ta hem trupperna innan det blir några fler eländen och dödade eller skadade! Detta avser såväl vårt eget folk som afghanerna - de har lidit nog av ockupanters framfart. Att svenskarna är ockupanter och moraliskt medansvariga för vad som händer i Afghanistan tror jag ingen i den lilla pigga Föreningen Afghanistansolidaritet protesterar emot. Snarare tvärtom.
Föreningen hade årsmöte idag. Den som vet hur normalt svenskt föreningsväsende fungerar med dagordning och val av styrelse och en bensträckarpaus i mitten vet hur det gick till där också. På bilden syns några medlemmar granska årsmötespapperen. Bland dem hedersordföranden (tror jag han är) Jan Myrdal. Han reste i Afghanistan för över femtio år sedan och skrev en bra bok om sina upplevelser.
Valet i höst kommer också att ha betydelse för Sveriges krigföring, även om de stora partierna är ense om att "våra pojkar och flickor" skall göra drängtjänst åt utländska krigsherrar i stället för att försvara sitt eget fosterland. Att talibaner skulle angripa Sverige är mer otroligt än det omvända. Det är ju det omvända som skett, och verkligheten är viktigare än krigspartiets fantasier. Stärks den folkliga opinionen mot kriget kommer nog partistrategerna på att de egentligen tycker något annat. Att gå med i Föreningen Afghanistansolidaritet är ett sätt att stärka antikrigsopinionen.
Krigsparti förresten? Kan man inte jämföra dagens krigsentusiaster med hattpartiet i Sverige på 1740- och 1750-talen och deras misslyckade krig? Först så drog man i fält och sedan gick det åt helvete.
Tycke och smak är delade. En del tycker synd om svenskar som kommer hem döda eller skadade, skadade kroppsligt och/eller själsligt. Jag tycker mer synd om människor som de på den här bilden. De kommer nog inte att få någon hjälp för "posttraumatisk stress", och kommer de i vägen för några ockupanter eller en raket fjärrstyrd från andra sidan världen ...
Det här är ju inte klokt förresten. Tänk om någon för tjugo år sedan sagt att "om tjugo år är Sverige säkert i krig mot frihetsälskande afghanska stamkrigare för att stödja USA:s försök att kontrollera Centralasien" ... vem hade trott på det? Vansinnigt.
6 kommentarer:
Nej, det hade man inte trott på. Överhuvudtaget hade man inte trott på vad vi sett i Sverige och av svensk politik sedan 1985/90.
Det är som om (nästan) alla politiker i landet blivit skvatt galna.
Inte vet jag i vilken mening som talibanerna kan sägas vara "frihetsälskande afghanska stamkrigare".
Ursprungligen var de ett redskap för Pakistans försök att skaffa sig kontroll över Afghanistan, men nu är så många kockar inblandade i tillkomstan av denna soppa att ingen förefaller ha en aning om hur man ska kunna ta sin slev ur grytan utan att riskera att allting blir än värre.
Det som har hänt är att en ny överklass har bildats. Eller en "övre medelklass" som Robert Reich kallar det. Inte bara i Sverige utan i hela i-världen
Samtidigt har vi i Sverige varit mer oförmögna att motverka dem än på de flesta håll eftersom de tänkbara oppositionella rörelserna tidigt inordnades i en statlig korporativ process som en del av folkhemsbygget.
Dessa klarade inte av att gå i opposition, eftersom medlemmarna avvecklades som medskapande, till förmån för anställda ombudsmän med en försäkringstjänstemannarelation till medlemmarna. Och ombudsmän orkar inte föra radikal politik.
Carl, om jag uppfattar läget rätt så är talibanerna en del av den stora soppan. De är viktiga, men de är inte ensamma vad det gäller motstånd mot utländska trupper på egen mark. En del är helt enkelt folk som vill sköta sig själv, och varför man skall skjuta på dem är svårt att förstå. Så småningom tycks USA:s militär ha insett att man inte riktigt begriper sig på ett samhälle som är så komplext som det afghanska. Men medan man fortsätter att bomba ett samhälle utan att förstå konsekvenserna stärks ju motståndet, och risken finns att svenskar gör dumma saker eller råkar illa ut.
Jan, jag kan väl säga att vad det gäller Afghanistansolidaritet så är den knappast angripen av ombudsmannasjukan. Den har nämligen inga anställda vilket kan vara ett plus när man vill bekämpa byråkratisering. Jag tror att det finns andra "ideella organisationer" som ligger betydligt sämre till, i och med att de till större delen betalas av offentliga medel (och därmed borde benämnas GO i stället för NGO).
Nej nej, jag syftade på den politiska förändring Kerstin nämnde överst i kommentarslistan, inte på Afghanistankommittén.
Jaha, då är alla ense då får vi hoppas. Ned med byråkratin!
Skicka en kommentar