lördag 22 december 2012

FN-oro för Syrien

När sådana här bilder dyker upp i gammelmedia blir man lite undrande ...

Inbördeskriget i Syrien förvärras av en växande närvar av utländska krigare, många med anknytning till extremistgrupper.

... särskilt om de illustrerar en artikel om en FN-rapport om läget i Syrien. Kriget blir alltmer sekteristiskt och våldsamt, grupp ställs mot grupp, landet kan falla i bitar. Om man är misstänksam kan man gissa att FN fått OK från "högre ort" att släppa en utredning där det bland annat sägs:

Utredningsgruppen ser med växande oro på närvaron av utländska krigare i Syrien, många med anknytning till extremistgrupper.
– Detta är farligt, och blir ännu farligare efter kriget när president Assad inte längre har makten och ett regimskifte ska till. Man kan undra varför rebellgrupperna har velat åtföljas av dessa legosoldater – kanske för att dessa har bättre krigstaktik än de själva och vet hur man ska uppnå sina mål. När kriget är slut kommer de inte bara lämna Syrien.

Just det, gudskrigarna kommer inte bara att försvinna. (Notera att de kallas "legosoldater"). De har en vision, och den handlar inte om någon mesig demokrati, eller ens att tacka dem som stått för pengar, utrustning och träning. De är religiösa extremister.

Förmodligen är stödet för dessa legoknektar splittrat inom USA/NATO och staterna på Arabiska halvön. En del är säkert rejält oroade vid det här laget för vad som kan hända med ett islamiststött Syrien, medan andra vill blåsa på med hjälp som tidigare. I det läget, när det gäller att modifiera stödet till den tvivelaktiga oppositionen i Syrien, kan det vara lämpligt att publicera kritiska artiklar illustrerade av skäggiga skrikande galningar som man helst inte vill ha att göra med.

Ryske utrikesministern Lavrov har också påpekat det olämpliga i att dela in terrorister i acceptabla respektive dåliga sådana. Det har han rätt i. Folk som spränger bilbomber i stadskvarter är ytterst sällan acceptabla.

5 kommentarer:

Kerstin sa...

Om det vore något med våra svenska media skulle de rapportera hur det ser ut i Libyen idag, där också de stridande i huvudsak bestod av jihadister som idag inte låter sig avväpnas utan terroriserar befolkningen.

Men å andra sidan är just splittring en av USA/Natos målsättningar, eftersom de vill slå sönder Syrien i småstater, precis som man gjorde med f.d. Jugoslavien och i praktiken gjort även i Irak och Libyen. Många små svaga stater tjänar USA/Israels intressen bättre än en stor militärt ganska stark sådan.

Man kan ju sedan undra hur det kommer sig att media nu börjar tala vad som händer iSyrien i mindre positiva ordalag.Jag gissar att det hela började när ambassadör Stevens mördades i Libyen. Det är ju inte meningen att USA:s styrande i de besegrade och ockuperade nya kolonierna ska riskera livet. Och nu gissar jag att man tänker sig att använda de här wahabitiska jihadisterna, som ju talar öppet om att de ska bekriga USA så fort de fått makten i Syrien, och deras illdåd för att argumentera för en militär invasion ev. Civilbefolkningen måste kanske räddas från dem - också. Men först ska Assad mördas, gissar jag.

Björn Nilsson sa...

Jag har funderat på om USA:s tilltagande svaghet yttrar sig bland annat i att söka bryta sönder andra länder i lätthanterliga enheter. Annars skulle man ju kunna agera på andra sätt och så att säga svälja hela biten på en gång. Samtidigt är kontrollen över de kollapsade länderna rätt dålig. Kontrollresurserna är inte outtömliga.

Jag tror att Sydafrika använde en liknande taktik under apartheids senare år, när man på olika sätt försökte orsaka maximal oreda i de svarta "frontstaterna" för att hålla revolutionen borta från hemlandet. Det sprack till slut på grund av Cubas ingripande, bland annat. Kanske liknande motstånd kan byggas upp runt Syrien.

Kerstin sa...

Björn skriver: "Kanske liknande motstånd kan byggas upp runt Syrien."

Är det inte just vad som händer i fallet Syrien, som har både Ryssland, Irak och Iran, samt Kina som stöd, liksom ett antal sydamerikanska stater?

Björn Nilsson sa...

Vi vet ju först i efterhand hur det gick, men det är möjligt att Syrien genom det internationella stödet kan klara sig. Om Ryssland och Kina backar nu vore det en politisk blunder av första klass, alldeles som i Libyen fastän ännu farligare än det misstaget.

Kerstin sa...

Jo minsann det vore en gigantisk tabbe som skulle stå dem dyrt, men det kan även motsatsen komma att göra.
Här är en riktigt ruggig analys, som dessutom har mycket för sig och är värd att tas på allvar:
http://nsnbc.wordpress.com/2012/12/22/russia-e-u-meeting-in-bruxelles-risk-of-middle-east-and-european-war-increased/