Fackklubben på SSAB i Oxelösund har nu kommit överens med företaget om en form för krisavtal. Det blir individuella avtal som var och en kan säga ja eller nej till.
Det blir nästan roligt om det inte var så tråkigt:
I går skrev Dagens Arbete att facket på SSAB begärt lokal förhandling med företaget. De såg uppmaningen att skriva på individuella krisavtal som ett brott mot kollektivavtalet. Klubben hade ju sagt nej under ett medlemsmöte i förra veckan. Skälet till att säga nej då var att det inte fanns en garanti för att lönesänkningen skulle betalas tillbaka till medlemmarna när det går bättre för företaget. Emil Carlsson berättar att den nya överenskommelsen inte heller innehåller någon garanti för återbetalning. Men "det finns en möjlighet" att få tillbaka pengarna genom vinstdelningssystemet, om tiderna vänder.
 |
| När facket biter till så känns det! |
Tja, de stålarna lär man få titta i stjärnorna efter, misstänker jag. Jag har alltid varit skeptisk till vinstdelningssystem - de innebär förmodligen oftast småsmulor i goda tider men stenhårda krav på "förlustdelning" när det är dåliga tider. Och hur många metallare på SSAB vågar säga nej till sämre villkor om det kan medföra att de hamnar på listan över folk som åker ut först nästa gång det blir tal om personalminskningar?
12 kommentarer:
Lite andedräkt från några personer bakom kulisserna räckte för full back bakåt till samma avtal som de först ratade.
Kanske Metalls övferhufvuden pressar lokala klubbar att gå med på det. Det var ju Löfven som officiellt startade idiotin från centralt håll och han kan ju knappast varit ensam man att driva igenom det.
Ja, inte vet jag, men Metall centralt uppskattar nog inte för mycket självständigt 'djävlar-anamma' från de lokala klubbarna och avdelningarna. Det kan ju vara störande för toppförhandlarna (om det nu finns så mycket kvar att förhandla om).
Jag tycker nog att arbetarna bör uppträda ungefär som kapitalet gör när konceptet vinstdelning tas upp.
När man gör en investering i ett bolag, antingen genom investerat kapital eller eget arbete, då betalas man med aktier. Facket skall ha en andel av bolaget. Aktieägarna kan ju behålla sitt styrkeförhållande genom att matcha arbetarna krona för krona i emissionen.
Så funkar det hos oss i allafall och jag ser ingen anledning att det skulle fungera annorlunda i ett aktieföretag?
Något jag undrar över hela tiden är vad alla fackpampar tror att de ska försörja sig på när medlemmarna tröttnar. Att vi har hög organiseringsgrad i Sverige beror ju på att fackföreningarna har fungerat, men när de inte längre gör det?
Publikt företag menade jag.
Martin, vad är väl en aktiepost mot en obestämd "möjlighet" att någon gång kanske få något ...?
Jan, om nu medlemmarna sviker får de väl bli konsulter åt näringslivet, eller donera sina kroppar till vetenskapen kanske?
Aktier? Det är egendom. Det är det alltihopa handlar om. Det är kontroll.
Björn: Jag bekymrar mig inte över vad dom ska försörja sig på. Jag undrar hur dom själva tänker.
Jag äcklades häromdagen av en artikel från några socialdemokrater, som efterlyste ansvarstagande företag/kapitalister. Det är alltså de så kallade ledarna för arbetarrörelsen som står där med mössan i hand och ber kapitalisten att vara snäll! Man mår fan illa när man ser sådan ryggradslöshet, man tänker på maskar. Så gör metall detta!
Till slut är cirkusbjörnen så rädd för piskan att piskan inte längre behövs...
Kapitalistens ansvar är att öka kapitalet, vad väntar sig socialdemokraterna?
Radio Norrbotten häromdan:
"Den arbetstidsförkortning som SSAB har beslutat om i bland annat Luleå håller inte helt. 15-20 procent av personalen i Luleå går nu tillbaka till heltid.
Platschef Stefan Enbom säger till Norrbottens-Kuriren att SSAB gör så för att kunna klara stora ordrar under december."
Trängt läge för att få ut leveranser? Jaha, kanske läge för verkstadsgolvet att kräva något i gengäld då?
Skicka en kommentar