Strindberg enligt tecknaren Erik Rune. Var han (Strindberg alltså) verkligen känslig för elektricitet, eller bör man kalla honom 'strålgubbe'? |
Nå, hur är det nu med elallergi? Det är en åkomma som somliga anser är väldigt verklig och påfrestande medan andra anser att den inte existerar utan snarare har med psykologi att göra. I Ockulta dagboken skriver Strindberg den 6 juli 1898, när han befann sig i Skåne:
Hade talat mer Herrlin om elektricitet och satt den i det gamla sammanhanget med mina attacker. I dag stodo telefonarbetare och lagade trådarne som gå över mitt tak. Så har alltid hänt förr också när jag börjat sätta elektricitet i sammanhang med mina 'attacker'. Eller betyder det att jag skall ut?Jo, jag har läst på annat håll i Strindbergs verk (var det Inferno?) att han jagade runt efter elektricitetsapparater i närheten av där han bodde, men då tänkte jag inte åt det här hållet. Men varför inte? Även om man inte använder termen 'allergi' så är väl magnetiska fält omkring elektriska anläggningar inte alltid hälsosamma. Har för mig att lokförare har drabbats på något sätt (minns inte hur) men i den elektrifierade järnvägen har de ju magnetfält omkring sig hela tiden. Fast då har det inte varit attacker, utan smygande förändringar som pågår under årtionden.
Ovanstående citat finns i Ockulta dagboken, tryckta delen sidan 66, band 59:1 av Augusts 'Samlade verk'.
Föregående inlägg i denna serie är det här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar