Det sades nyligen att det offentliga öst ut tre miljarder på så kallade jobbcoacher som knappast fixat några nya jobb. 3 000 000 000 kronor, det är rätt mycket. Tänk om man i stället tagit sig en titt på arbetsplatser med överslimmade organisationer, exempelvis sjukhus med bland annat städning? Att det inte står bra till där har varit känt sedan länge, och det är en ren hälsofara för personal, patienter och besökare. Det behövs mer folk som hjälper till att hålla smuts och bakterier på avstånd!
Det ingår en del material i städning, men jag antar att den stora kostnaden är det mänskliga arbetet. Om konstigheter som jobbcoaching och Fas3 eliminerades skulle man kunna koncentrera sig på underbemannade sektorer som den här i stället och använda fonderna till något samhällsnyttigt och produktivt. Det finns arbetslöshet som beror på brist på lämpliga arbeten, men det finns också arbetslöshet som beror av att lämpliga arbeten inte tillsätts.
Här verkar vi ha ett uppenbart fall.
VÅRDSMUTSEN
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
2 kommentarer:
Nej, det bästa vore väll om det offentliga sparkade fler, så de kan fondera medel på börsen till framtidens pensioner. Om ingen arbetar idad blir vi säkert rika på äldre dagar.
För låg arbetslöshet ökar inflationen, så skitiga sjukhus är i själva verket ett resultatet av ekonomisk analys i den högre skolan, som även den går bakåt, vilket säkert är meningen då ett okunnigt folk är lättare att hålla i herrans tukt och förmaning.
Skicka en kommentar