söndag 4 augusti 2013

"Aktivitetsbaserat arbete"

Jag tycker inte det här låter så nytt. Möjligen ordvalet, men principerna har ju funnits länge. Men nu har insikterna trängt in även på DN:s redaktion angående ...

... den nya trenden i svenskt arbetsliv.
Ledorden är aktivitetsbaserat arbete och flexibilitet. Personalen ska inte ha fasta skrivbord, utan dra omkring sina hurtsar med pärmar och dokument och slå sig ned där det passar för dagen.
"Aktivitetsbaserat arbete" låter nästan som ett skämt. I alla fall om man antar att "aktivitet" och "arbete" är ord som täcker ungefär samma sak. Ropen på "flexibilitet" är något som plågat arbetande människor under årtionden. Det beror av glidningen i ordets betydelse: i stället för att anpassa arbetet så att det utförs på det mest praktiska sättet även om omständigheterna varierar, har det handlat om människor som utan att fråga ställer upp på vilka knasigheter som helst som kommer uppifrån - även om direktiven är kontraproduktiva. En "flexibel" medarbetare stör inte chefen med kritiska frågor, så är det väl ungefär.

Kontorslandskap i stället för mindre rum är en gammal idé som väl vara bortåt hundra år vid det här laget. "Trälhav" var det trevliga namnet på lokaler med skrivbord i långa rader. Men var och en hade åtminstone en fast plats att gå till. Jag minns inte när vissa företag gick ett steg längre och drog in de fasta platserna, men det var något som kom med persondatorns och "nätets" genombrott. Har för mig att på någon firma hängde möblemanget i taket, och man fick dra ner ett skrivbord efter behov (kan minnas fel där). Det är alltså en process som bör ha pågått i bortåt tjugo år. Eftersom personalen antas dra omkring "hurtsar med pärmar och dokument" har tydligen inte åttiotalets vision av "det papperslösa kontoret" riktigt slagit igenom ännu! - Men nu har trenden även nått DN:s redaktion, vilket orsakar en illa dold ledar-protest.

Jag antar att på en arbetsplats där de arbetande i stor grad är ute och rör på sig, eller mest arbetar hemifrån, kan modellen med att "leta efter skrivbord när du någon gång tittar upp" vara OK. Men inte till ställen där i stort sett alla kommer varje arbetsdag. Man får förutsätta att letandet i sig medför viss tidsspill som ju annars kunde användas till fika, skvaller, eller till och med ordinarie arbete.




Inga kommentarer: