... väldigt mycket av vad folk gör när dom arbetar gör dom också, eller åtminstone andra, på fritiden. Och omvänt är det mycket som folk gör på fritiden som andra gör på sina arbeten. Faktiskt kan nog det mesta som folk gör på fritiden även vara arbete: klippa gräset, köra bil, läsa romaner, se på TV, spela fotboll osv.Sett ur den här synvinkeln upplöses gränsen mellan (löne)arbete och fritid(sarbete). Vips, det så kallade utanförskapet kan reserveras för de fåtaliga element som verkligen står utanför samhället, medan alla andra är inne. Det kommer givetvis att finnas en del figurer som lyfter grundinkomsten och inte gör ett skvatt, eller krökar upp pengarna, men vi kan ha som en rimlig hypotes att det absoluta flertalet kommer att ta hand om sina gräsmattor och varandra, och utföra arbete enligt en bred definition. Det kan låta konstigt för oss idag, men väldigt mycket som utförs som lönearbete idag skedde ju oavlönat inom hushållen för inte så länge sedan. Vi kanske har nått 'peak-arbete' och måste ta hand om en minskning av det som vi tror är traditionellt arbetsliv. Men betyder det en katastrof - det finns ju en hel värld utanför den idag acceptabla arbetsplatsen, det riktiga livet! Och i det finns det andra typer av arbete som det kan vara värt att betala för.
Kan man tänka sig sanktioner mot personer som missköter medborgarlönen? Skall den utbetalas till folk som bor utanför landet (särskilt i soliga knarkparadis)? Det finns säkert fler frågor av den typen. Om det nu uttryckligen är en medborgarlön, kommer det att påverka möjligheten att bli medborgare? Skall en person med dubbelt medborgarskap (som jag hävdar är ett otyg) kanske bara vara berättigad till halv medborgarlön?
5 kommentarer:
Dubbelt medborgarskap ett otyg? Hur?
Det kommer du att märka när de burar in dig i det gamla hemlandet om du är dum nog att åka dit, och svenska ambassadens intresse för ditt fall inte är över sig. Samt att man kan undra mot vem en person med flera medborgarskap i första hand riktar sin lojalitet.
Utmärkt förslag. Har du läst boken "Rätten till lättja" av Paul Lafargue? Ska vi ha rätt till arbete ska vi givetvis också ha rätt till lättja. Först då kan vi tala om valfrihet.
Nej, den har jag inte läst. Den rätten till valfrihet torde inte "liberalerna" gilla - åtminstone inte för det man kan kalla småfolket.
Riksdagsmän som har villkorslös inkomstgaranti idag, tas de in för regelbundna urinprover, rödögd-hets kontroller & förhörs om arbetsvilja? Jag tror inte det? Tvivlar faktiskt. Är då inte "standarden satt" av de folkvalda, folkets ödmjuka tjänare, i medborgarlöns-frågan en gång för alla? (faktumet att de som skriker högst om medborgarlönens orimlighet FAKTISKT HAR SÅDAN SJÄLVA, sedan lång tid tillbaka, är egentligen helt sagolik!)
Skicka en kommentar