Detta vykort borde intressera alla mina läsare i Oskarshamn (har jag några?) extra mycket. Hittade det just dolt i en liten ask i en byrålåda. Något tryckår finns inte, men utgivare är AB Axel Melchiors Bokhandel i Oskarshamn. Motivet är Köpmangatan. Ovanför K-et i Köpman ligger en cykel slarvigt slängd mot kantstenen. Kanske någon som hade väldigt bråttom in på Järnbolaget JB för att få tag på en speciell skruv?
Två personer, av vilka den ena ser ut som en vuxen kvinna, är på väg runt gathörnet. Går de över gatan hamnar de framför något som jag antar är en biograf eftersom det är en neonskylt där som säger 'Saga'. På den här sidan gatan står två kvinnspersoner som möjligen tittar mot fotografen. Bakom stupröret till höger finns en rund skylt för 'Ericssons Elektriska Byrå. Radio.' Vad det står på skyltarna bakom de två kvinnspersonerna går inte att se.
Var detta Oskarshamns affärskvarter? Namnet på gatan tyder ju på det. Notera hur gatan slingrar sig fram. Det antyder att den följer en byggplan från den tiden när det inte fanns några byggplaner, utan gator och hus fick komma som det passade bäst utan att någon först hade dragit raka linjer på ett papper.
Fotografiet verkar vara taget en mulen dag. Det syns inga skuggor efter solsken vad jag kan se. Det finns ingen uppgift om tid när bilden togs, men jag gissar på senast tidigt 1960-tal.
5 kommentarer:
Stadsplaner med raka gator dominerade i Sverige från ca 1600-talet fram till slutet av 1800-talet. Praktiska hänsyn dominerade; det är trots allt enklare, både för lantmätarna och för dem som sen ska hitta i stan på det viset.
Slingriga gator blev högsta mode i slutet av 1800-talet. En teoretiker som hette Camillo Sitte började estetisera stadsplanerna där praktiska synpunkter hade övervägt.
Men husen på bilden ser ut att vara äldre än så. Kan detta vara i utkanten av stan, där stadsplanen har slutat och folk har byggt vidare längs landsvägen?
Jag fick för mig att titta på några kart-sajter på nätet. Köpmangatan verkar inte ligga så långt från stadens centrala delar, närmare bestämt Lilla Torget Å andra sidan heter dess fortsättning Döderhultsvägen, så man kan ju undra. Såg förresten platsnamnet 'Dödaren' i närheten. Inte undra på att folk vill byta namn på sina hemorter ibland!
Haha, nu känner jag igen mig! Husen med biografen Saga (fortfarande bio!) och Järnbolaget på vänster sida finns kvar, resten av husen på bilden har rivits från 1960 och framåt. Skulle nog sätta 1960 som senaste år fotot kan vara taget. Hela kvarteret till höger efter korsningen är parkeringsplatser, husen efter bion ersattes på 1980-talet med postmoderna lägenheter med Nilssons konditori i botten som på 1990-talet fick pris för sina marsipantårtor av konditorsförbundet. Hur det är med den saken nu vet jag inte.
Affärskvarteren i stan är det inte, men om du går bakom fotot s.a.s. kommer det fler affärsfönster och sen är man framme vid Lilla Torget som är det riktiga köpetorget i stan (Stora Torget är mest en kuliss, Skanska byggde ett 8-våningshus där för att verka moderna på 60-talet, sen tillkommer Frimurarordens och Stadshotellets påkostade sekelskiftshus. Pampigt men tråkigt och inget liv). Fotot är taget i riktning ut ur stan, det här är de gamla fattigkvarteren på vägen mot Växjö eller skogsbygderna mot Vimmerby till vi ser. Det går med undantag för biografen som turligt nog finns kvar inte alls att känna igen sig om man står på samma plats idag.
Jan: Oskarshamn, Döderhultsvik innan kung Oscar gav stadsprivilegier 1856, anlades som köping på 1600-talet och är byggt på en bergsknalle ovanför havet så det är terrängen som gjort att gatorna slingrar sig. Det är ca 30 meters höjdskillnad mellan hamnen och Lilla torget. Det finns en anledning till att vissa gator på Fnyket heter Besvärsgränd och Raketgränd, på Raketgränd kommer man snabbt ned till båten när isen lagt sig såhär års... men det är fortfarande vackra gamla fiske/sjömansstugor kvar där, turligt nog rev man inte just de delarna av stan på 1960-talet. Numer har den gatan nedför till hamnen, Kungsgatan, blivit restauranggatan i stan (nåja, tre-fyra ställen är fler än de 0 som fanns när jag var liten).
Men Björn hur i hela fridens namn kom du till Ohamn?! Var du där som stockholmare för att besöka Liljeholmens ditutflyttade fabrik?
Om ni vill kolla upp hur det ser ut idag och då på karta så står fotografen vid korsningen Köpmangatan-Hantverksgränd. Källgatan är gatan som viker ner till höger (det är som sagt var parkeringsplatser där idag så det går inte att känna igen sig jmft med bilden). På Lantmäteriverkets hemsida har de en stadskarta från 1941:
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?showmap=true&archive=RAK&sd_base=rak2&sd_ktun=52414b5f4a3133332d354739683435&archive=RAK
Apropos stadsplanering så var Oskarshamn tidigt ute med en förbifart runt staden, den fanns byggd redan 1941 som syns på kartan. Fast detta berodde i sin tur på att innan vägen Påskallavik-Oskarshamn-Glabo byggdes som AK-jobb på 30-talet så fick bilisterna som kom från Kalmar söderifrån eller norrifrån Västervik åka långt inåt landet och svänga av till "blindtarmen" Oskarshamn eftersom de gamla landsvägarna längs kusten inte hade behövt ta hänsyn till att det fanns en stad där så när en väg väl byggdes blev det med högsta standard. Köpmangatan var från början en byväg mellan Döderhult inåt land och köpingen nere vid havet så det är inte så konstigt om det slingrar just här.
Tack för ett grundligt svar Karl! Nu vet vi mera. Angående besök i Ohamn så var jag vid den tiden ett litet barn och kunde inte försvara mig själv. Det var väl meningen att titta på Döderhultarns gubbar, annars fanns det väl inte så mycket i stan. Ett tag hade L M Ericsson (om jag minns rätt) en fabrik där som ursprungligen var Gyllings elektronik men som LME tog över.
När jag tittade på satellitbilder så tänkte jag faktiskt att ett hus med rundad profil skulle kunna vara biografen. Lustigt att bion fortfarande är sådan, annars har gamla biografer ju blivit möbelaffärer och liknande.
Det där med att "inte känna igen sig" är något man känner igen från Stockholms centrala delar också ... De gamla slitna kåkarna längs Köpmangatan påminner om gamla slitna kåkar i Stockholm som försvann i massomfattning - även om de ursprungligen hade varit palats från 1600-talet.
Skicka en kommentar