Kan V bryta kräftgången?

Reinfeldt & Co fortsätter klarar sig illa i opinionsmätningarna medan socialdemokraterna är som korken på vågorna. Som bekant är det vågen, inte korken, som gör att korken lyfts. Den bara följer med. Så om det händer något kanske det rasar utför för SAP igen utan att de kan göra något åt det. Å ena sidan ser partiet ut att vara ett huvud utan kropp, å andra sidan kan man undra hur mycket tankeverksamhet som pågår i detta huvud.

Men är det samma för vänsterpartiet? Kanske inte. Partiet glider bakåt även om förändringarna är obetydliga, men det går att vända trenden om viljan finns. Finns viljan inte får de som önskar samhällsomdaningar se sig om efter andra alternativ.

Vad betyder vilja? Det betyder att diskutera framtidsfrågor, inte sitta och grina över det förflutna. Det är klart som korvspad att folk som har tvivelaktiga avsikter vill komma och tjata om Sovjet 1936 för att förlama vänstern, men de kommande valen gäller inte Sovjet 1936 utan Sverige och världen på 2010-talet! Eftersom figurerna med tvivelaktiga avsikter inte för en sekund kommer att hänga med huvudet för de mord och plundringar som deras kompisar i det förflutna är skyldiga till (de kommer naturligtvis att blåneka) är det ingen som helst anledning till att vänsterpartiet skulle syssla med händelser som partiet idag inte är ansvarigt till och inte sympatiserar med. Däremot, eftersom demokratifrågan är viktig, kan det vara väsentligt att påpeka att vänsterpartiet är det parti som mest konsekvent i Riksdagen gått emot det allt värre övervakningssamhället vi fått under senare år.

Och där är det många spännande och livsviktiga frågor som skall avgöras. Bland annat finns sammankopplingen av klimat- och miljöfrågor med samhällsplanering i stort. Och där har vi det förhållandet att planeringsmekanismerna växer fram mitt för våra ögon. Den som inte har lagt märke till det har sannolikt aldrig handlat i en modern butik med datoriserade kassor. När de tekniska möjligheterna för en grön planering med social profil finns, vad återstår då? - De politiska besluten, att folk i gemen säger "det här är vettigt, det är bra för vår framtid!" Och så får vi ta den politiska kampen för att genomdriva detta. Men då måste man vara optimistisk och framåt och frimodigt kunna tala för sin sak, inte stå och humma.

Miljö och demokrati är de stora samhällsfrågorna framöver. Det vore också dj-t tacknämligt om olika personer som kallar sig vänster slutade kasta skit och okvädningsord på varandra och i stället började arbeta för det gemensamma målet. Vi kanske har ett "fönster" på 10-15 år att ta hand om miljö- och demokratifrågorna. Har inte målen säkrats då är det väldigt osäkert hur det går framåt. Jag tror inte att en stor miljökrasch i kombination med ungefär nuvarande svajiga demokrati är något att se fram emot ur någon synpunkt. Det är möjligt att agera positivt, men då måste V spola en del snällism mot kritiker som inte har något konstruktivt att komma med, dumpa socialdemokraterna samt vara optimistiskt och börja agitera för en förnuftig samhällsordning grundad på den värld vi lever i nu och den värld vi vill leva i imorgon. Kanske tiden fram till kongressen kan vara en avstamp för detta?