Nu har jag knyckt en berglinare igen. Hoppas det är OK. Klicka för större och läsbarare format!Tänkte bara fundera litegrann: det är ju så att "populärkulturen" (som en del vill jämställa med skit helt enkelt) har en förkrossande övervikt. I den kommersiella världen vill man inte ha små poeter som säljer en promille (väldigt högt räknat) av vad de stora kanonerna som Guillou eller Mankell kan få ihop även på en halvtaskig bok. Eller konstiga målare, skulptörer, musiker etc.
Men är det hela bilden? Finns det inte en anna sida också - att det är fint att vara lite för sig själv? Individualism är ju inne i borgerliga kretsar, åtminstone så länge det är ordnad borgerlig och gärna standardiserad individualism. Man skall gärna vara offer också. Dock inte för det kapitalistiska tjuvsamhället. Att göra uppror mot borgerliga konventioner, mot borgerlig moral och liknande är helt OK, det är bara trevligt och kan dra in en del kulor! Speciellt om några kulturkonservativa personer blir upprörda och säger att "så får man inte göra!" Då kan konstnären framställa sig som offer för bristande förståelse från "det borgerliga etablissemanget". Konstnären bör dock undvika att ropa "krossa kapitalismen, leve kommunismen" för att inte bli misstänkt för att verkligen vilja förändra samhället (OK, Sven Wollter kan väl få göra det, men knappast någon annan).
Dock: det finns ju människor som är konstnärliga helt enkelt, utan att vilja chockera någon eller göra uppror. De skriver dikter, målar akvareller, spelar fiol eller något annat, de kanske experimenterar utan att vilja jaga en publik eller "marknad", och den gruppen människor hamnar nog i katakombernas kulturskymning. Men vänta: det kanske kommer en dag ...
4 kommentarer:
Instämmer. Du är så utomordentligt saklig och utgår från vetenskap - inte så mycket från beprövad erfarenhet, som läkarna också lutar sig mot. Men den finns där också.
Uppskattade extra din formulering: Nyliberala muppar gör det inte, förmodligen för att de dels fattar illa,...
Är det sånt som kallas sublim kritik. I alla fall fäster den i mitt minne. Ser framför mig Reinfeldt och Tomhylsan i kvällens TV-nyheter. Inte fattar de mycket...
Nja, egentligen tyckte jag det var onödigt påhopp, men sedan tryckte jag på sändknappen i alla fall. Lite risig så här på kvällen kanske.
Det är helt enkelt för många som håller på med kultur utan att tjäna pengar på det. Redan Adem Smith konstaterade att verksamheter folk gillar att göra på sin fritid blir lågt betalda för dem som måste göra det kommersiellt. Hans exempel var jägare.
Och därmed kanske hela debatten om kulturens död kan förpassas till katakomberna. Den lever och frodas, men är inte så kommersialiserad som nyliberaler helst skulle vilja. Den är en kraft inom den av nyliberaeler så hatade gåvoekonomin.
Aha! Därmed kanske den är ... subversiv också!!! En dag väller en ström av gåvoekonomer upp ur kloakerna och dränker de bleksiktiga liberalerna med sina knypplingar och knittelverser!
Skicka en kommentar