lördag 23 oktober 2010

Nutida Nobel om det falska nobelpriset

Jaha, tre pristagare var det i år ja ...

En lite gammal nyhet vid det här laget, men det var ju tre gubbs som fick Riksbankens så kallade pris i ekonomi till Alfred Nobels minne i år. Vet inte hur de ser ut, så bilden ovan får gälla. På Real World Economics Blog skriver man att att det hela borde döpas om till Nobelpriset i neoklassisk ekonomi. Det är ju i stort sett den sortens kufar som får priset. Men via samma blogg hittar jag ett debattinlägg av gamle Alfreds nutida släkting Peter Nobel. Han hävdar att nobelfamiljen inte är så lycklig över det här "varumärkesintrånget". Slutklämmen:

Okunnig i ekonomisk vetenskap har jag inte någon uppfattning om alla enskilda ekonomipristagare.  Något måste ändå vara fel, när alla ekonomipris utom två tilldelats västerländska ekonomer, vilkas forskning och slutsatser inriktats på skeenden där och under dess inflytande.  Jag kan tänka mig Alfred Nobels sarkasmer om han fått höra talas om sådana pristagar. Han ville ju att hans priser skulle tillfalla dem som gjort mänskligheten den största nytta, hela mänskligheten!

Med andra ord skulle familjen vara lyckligare av att slippa sammanblandas med detta pris. Och får man tro hans nutida släkting så skulle inte Alfred gilla att blandas samman med nationalekonomer heller. Det kan låta logiskt: det var under hans tid som den äkta klassiska nationalekonomin kraschade och alltmer kufiska neoklassiker och marginalister började ta över. Skall vi satsa på "The Monkey Prize in Economics" i stället?

11 kommentarer:

Pierre Gilly sa...

Maurice Allais gick vidare for ett par veckor sedan, 99 varar. Formodligen ar han den enda pristagaren vars dod svenska medier inte rapporterat om ens i en notis. I Frankrike hade han inte langre tilltrade till tv och storre media sedan han borjade kritisera frihandeln... Tystnad ar ibland den storsta utmarkelsen.

Björn Nilsson sa...

Ja, skall man ha åsikter så gäller det att ha rätt åsikter, om man vill komma in i de fina salongerna.

Teckentydaren sa...

Jo det gäller att hålla tungan i rätt mun och inte trö fel om man vill försörja sig inom områden som är beroende av den lilla svenska provinsiella etablissemangets välvilja.

Teckentydaren sa...

Mitchell dekonstruerar det hela till sin grundläggande beståndsdelar, en kort summering av Mitchell:

"They are worthy choices for a Nobel Prize – so bad is their work."
...
"In the case of the non-Nobel Economics prize the criteria seems to be largely to those “who have damaged people the most through their errant input to the policy process”."
...
"The reality is that the major insights to be drawn from this trio is that mass unemployment does not exist and that unemployment is largely voluntary or a function of over-generous income support policies by “misguided” governments. The policy recommendations to be drawn from their work focus on cutting the meagre benefits that governments provide to the unemployed in times of strife. The winners’ work tells us that they think workers are lazy and do not search effectively enough, in part, because they have it too good in their jobless state. I rank their work among the most distressing and obscene of all the disgraceful con jobs that the mainstream of my profession has deliberately foisted on the public policy process."

Björn Nilsson sa...

... so bad is their work. Härlig kommentar. Fast lite taskig mot de tre-fyra riktiga ekonomer som fått priset: Myrdal, Ohlin, Sen och någon till som jag glömt namnet på.

Skulle man kunna utveckla en nationalekonomisk supermatematisk modell som visar sambandet mellan de teorier som flertalet NEK-are för fram och deras privatekonomiska förhållanden samt vem som bestämmer över de institutioner där de arbetar? Och så skriver man en avhandling under titeln "Slicka uppåt, sparka neråt".

Pierre Gilly sa...

Allais brukade tjata om att ekonomiska teoriers spridning mer hade att gora vilka ekonomiska intressen de gynnade, an teoriernas vetenskapliga styrka...

Björn Nilsson sa...

Ja, det låter väl rimligt. Varför skall man förvirra allmänheten med trista och för en själv kanske till och med olönsamma och otrevliga fakta?

Jan Wiklund sa...

Ragnar Frisch som fick det första priset 1969 var ingen neoklassiker.
Stiglitz fick också priset och är otroligt frän mot nyklassikerna, bland annat i sin bok Globaliseringen och dess kritiker. Krugman fick priset och är kanske lite mindre frän men ändå klart mer realistisk än ekonombulken. Ostrom fick priset förra året för att ha visat att privat egendom inte alls är nödvändig. Och Vickrey var militant keynesian.

Så det är orättvist att påstå att dom alltid gynnar charlataner. En mer rättvis kritik borde vara att en institution som ibland belönar charlataner inte är värd att ta på allvar.

Björn Nilsson sa...

Man kanske kan jämföra med teorin att de dåliga mynten tränger undan de goda. Eller i det här fallet att det är lättare att komma ihåg raden av bomskott än fåtalet hyfsade träffar.

Jan Wiklund sa...

Visst är det så. Det är lättare att komma ihåg norska fredspriskommittén för bomskott som Obama eller Kissinger än för eventuella hedervärda pristagare.

Teckentydaren sa...

Det skulle förstås sett lite konstigt ut om alla ekonomiprisen gått till University of Chicago eller pristagare i nära anknytning till denna ekonomiskola, att "bara" ge 2/3 eller vad det är ger en solid aura av opartiskhet åt den svenska utnämningskommittén.