Från en sajt som heter Forskning.se får jag då och då ett nyhetsbrev. I det senaste finns åtminstone ett par poster som kan noteras som politiskt intressanta. Inom samhällsvetenskap refereras en avhandling som vill visa att många känner sig utsatta för ”ett vardagsliv ur balans".
Avhandlingen utmynnar ytterst i en reflektion kring den aktuella konflikten mellan tidsmässig välfärd, ekonomisk tillväxt och uthållig utveckling. Intervjupersonerna uttrycker en uttalad önskan om att tidsdimensionen i större grad borde inkluderas i det traditionella välfärdsbegreppet. Ett viktigt steg i denna riktning är en mer medveten tidspolitik som har potential att delvis befria deras tid och att utmana rådande föreställningar om vilka tidsanvändningar och aktiviteter som är värda att belönas med pengar eller social status.
Vad vi gör, och/eller vad vi tvingas göra med vår tid, och hur olika verksamheter värderas, är i sanning en fråga som är laddad med dynamit! Men vad gör "vänstern" åt det? Tillber den heliga 40-timmarsveckan och är ute efter att höja pensionsåldern!
Så här känner man sig kanske när man står inför livets motstridiga krav |
En annan post handlar om snabbprogrammering för robotar som skall tillverka korta serier av produkter. Det kan ha något med den gamla långserieproduktionens tillbakagång att göra - visserligen finns de långa serierna kvar, men de tekniska möjligheterna att till rimliga kostnader få fram korta serier och speciallösningar ökar. Där finns en anknytning till en av mina tidigare bloggposter som berör den växande tekniken för tredimensionell kopiering. Marshall McLuhan förutspådde det här redan i början av sextiotalet, långt innan persondatorn eller industriroboten var uppfunnen. Nu är vi där. Vänstern står och glor.
4 kommentarer:
Jo man skulle kunna tycka det, frågan är om inte många ser vetenskapen som kopplat till materialism som är av ondo som gör samhället sämre eller det som skapar atombomber. Den vetenskapliga utvecklingen är förstås något positivt för de flesta och gör samhället bättre, den inger optimism och framtidstro. En väsentlig del av nyliberalernas framgångar i att vinna opinionen var nog att man framställde det hela mer som "vetenskap" än ideologi, i vart fall understödde man sin ideologi med förment vetenskap, om än till stora delar som Feynman kallade det "cargo cult science".
I Japan ska de nu ersätta domesticerade husdjur med dito robotar i terapeutiskt syfte.
Förvisso slipper matte och husse att hantera "kattlådor" och liknande eller behov av ständig utfodring, men "kattlådan" får förmodligen ersättas av en batteriholk.
Bra med robotjyckar som inte behöver gå ut när det är busväder, och som inte kräver att man plockar upp skit efter dem.
Nyliberalernas vetenskap har väl också kallats "ekonomisk woodoo".
Nyliberalernas föreställningar kallas bäst religion. Den består i en massa icke falsifierbara dogmer som sen kombineras samman med matematik.
Men tillbaka till tidsfaktorn. Du har alldeles rätt. Det är sånt som Alternativ Stad i Stockholm har tjatat om sen 80-talet - att städerna sedan 30-talet har byggts som under förutsättningen att avstånd inte kostar något. Varken i form av infrastrukturinvesteringar, bränsle eller tid. Mer om detta bland annat på http://www.alternativstad.nu/Dokument/stad-ar-nara.html, samt vilken artikel som helst på http://www.alternativstad.nu/allmanningar/centrum.html.
Men du har rätt: Vänstern har aldrig tyckt att detta är viktigt. Den enda faktor de har beaktat när det gäller staden är bostaden, dvs den privata konsumtionen. Och det är väl exakt samma inkrökthet du beklagar också.
Skicka en kommentar