Mycket hänger ihop

På bloggen Gemensam frågar Jan Wiklund varför det gnälls så mycket på invandringen. Detta mot ett alternativt synsätt att det är utvandringen som borde orsaka funderingar. Jan ser två sidor av samma mynt:

Folk med utbildning försvinner för att ingen har behov av dom ... Och folk utan utbildning kommer hit för att utföra den sortens jobb som är de enda som vi har kvar att bjuda på, som t.ex. statssubventionerad skoborstning och fönsterputs.
På kort sikt kanske det inte är något problem. Men jag undrar vad som händer i tangentens riktning.

När jag spanade lite inför skrivandet av föregående inlägg om Syrien fick jag syn på en Expressen-artikel som kanske förklarar en del, exempelvis om tangentens riktning. Privatskoleriet i Sverige får undervisningssystemet att falla i bitar. Regeringen anklagas för passivitet ...

... när riskkapitalbolag och andra vinstmaximerande skolkoncerner tar över stora delar den svenska gymnasieskolan, SFI-undervisningen och yrkesutbildningen. Det är häpnadsväckande.
Vi har en alarmerande situation i den svenska skolan med sjunkande kunskapsresultat, akut lärarbrist och ökande avhopp. Men man pratar om allt utom om den stora elefanten i rummet. Starka lobbyintressen, politisk prestige och en rädsla för att stöta sig med medelklassväljarna i storstäderna har blockerat en nödvändig debatt om vinstintresset i skolan.
Det är dags att erkänna att det inte var så här det var tänkt när friskolereformen sjösattes.
Skolan är alldeles för viktig för att bjudas ut till oseriösa krämare.

Anklagelsen bör rimligen även riktas mot stora delar av den så kallade oppositionen som ju är medskyldig. Och hur hänger det här ihop då, med de två artiklarna som jag citerar? Förslagsvis så här: utbildat folk sticker, de ersätts av människor med sämre utbildning. Detta är fenomen på ytan. Men i ekonomins djup så ersätts det industriella samhället med sin massutbildning av ett så kallat kunskapssamhället där de flesta inte behöver kunna så mycket. Fönsterputsning lär man sig ganska fort, i alla fall krävs det nog betydligt mer skolning för att bli en skicklig svarvare som kan läsa ritningar och göra beräkningar och hantera komplicerad maskinell utrustning. - En förenklad beskrivning, men jag tror att den stämmer rätt bra. Utbildat folk och specialister kommer att behövas, men inte i enorma mängder.

Är detta månne en groda som trillat ur truten på någon försvarare av privatskolesystemet?

Vilka behöver/behöver inte massutbildning av rimligt god kvalitet? - Vi kan svara på frågan angående de som inte behöver, för det svaret kopplar samman de två artiklarna. Det är det spekulativa finanskapitalet som vill förvandla pengar till ännu mer pengar utan några mellanled. Vad har det för användning av kunniga människor som producerar saker i den reala ekonomin? I den mån det skall produceras någonting så så skall det vara så billigt och hafsigt som det bara går. Måla om fläskfilé till ox-dito, driv skola utan erforderliga faciliteter som gör att skolan är en skola ... - Och helst skall man inte ens behöva göra sådant jobbigt trams, utan bara spekulera, ta pengarna och stick!! I nödfall kan man ju ägna sig åt att mjölka staten på pengar, exempelvis via privatiserade skolor och vårdcentraler, men det känns nog som en jobbig omväg.

Vad har vi framtidens skola till? - Kanske för utbildning av de kultiverade individer som skall leva i ett samhälle där arbetstiden är bara ett par timmar per dag? För bland annat robotiseringen kommer ju att ta över en massa saker som görs idag, såväl lätta som kvalificerade uppgifter. Det är en process som jagat framåt i årtionden numera och är väl känd, men Cervenkas artikel i ämnet (och några av kommentarerna till den) är ändå läsvärda. Det går säkert att göra fönsterputsningsrobotar, och att svarvaren kan ersättas av en datoriserad svarv tvivlar jag inte på. Men att spekulationskapitalet kan segla vidare i ett samhälle där stora delar av den reala ekonomin, och de strukturer som stödjer den reala ekonomin, är i ruiner ... ja, det tvivlar jag på.