tisdag 14 oktober 2008

Om jag hade så här ostädat ...


... skulle jag inte hitta ett skvatt i oredan och därmed faktiskt vara ganska bekymrad! Å andra sidan är jag inte storpristagare i nationalekonomi, så det spelar väl ingen roll. Men har inte Paul Krugman någon chef som kan säga åt honom att "nu får du allt städa upp rummet din skojare, vad skall folk tro om de går förbi och ser det här eländet!"

9 kommentarer:

Anonym sa...

Sixten:
Men Björn, din beundrade Karl Marx lär ha haft högar av papper överallt omkring sig. Och enligt en besökare så visste han ändå var det fanns som han talade om och behövde ta fram. Så det kan finnas ordning i oredan. Fast det är inte att rekommendera för vanliga dödliga :-)

Anonym sa...

Sådär har det sett ut i alla forskarrum jag har sett :-).

Det är väl det som skiljer de stora hjärnorna från de små. De stora förmår hålla reda på detaljerna i kaos, de små förmår bara hålla reda på detaljerna i ordning och ordning är det ju aldrig.

Björn Nilsson sa...

Jaha, och därmed kanske förklaringen kom till att jag aldrig kunnat göra forskarkarriär. Borde naturligtvis ha bifogat ett foto av mig själv i ett fullständigt kaos av papper, böcker och tidningar med ansökningshandlingarna: här ser ni en man som tänker STORA tankar och inte bryr sig om småtjafs som att städa!

Anonym sa...

Det gäller att leva upp till bilden som Den Tankspridde Professorn som är så vansinnigt inne i sin forskning att han inte har tid för något så trivialt som städning.

På Professorship Inc kan man t.o.m. köpa bok- och manusattrapper att sprida ut på sitt skrivbord och i sina hyllor för att få det att se ännu mer ostädat ut. Sen kan man också öva in små fraser för att stärka plojen, i stil med "De här böckerna måste jag läsa till på tisdag, resten har jag på vinden."

Björn Nilsson sa...

Alla tips mottages med tacksamhet. Lite virrig är jag väl ... ?

Anonym sa...

Problemet är att det inte är virrighet man blir professor på, inte ens en välfungerande hjärna, utan det blir man pga odlandet av rätt kontakter, alltså det som numer kallas "social kompetens".

Så det där om att de stora hjärnorna förmår hålla reda på detaljerna i kaos, är en helt annan femma och den har ingenting med professurer och/eller framgång att göra :-).

Björn Nilsson sa...

Phan vad det här börjar bli krångligt! Måste kanske leta reda på någon gammal professor då, och erbjuda mig att bära ut soporna och andra nyttiga insatser. Då kanske man kan få ett bra forskningsanslag?

Anonym sa...

Björn:
Glöm saken - du är för gammal :-(

Precis som jag.

Vid vår ålder finns det inte ens något sådant som "social kompentes" om man inte redan sitter i toppen och gynnar de yngre som har sådan.

Björn Nilsson sa...

Snyft - för gammal, ute, relik, överblivna kartan etc etc. Då tycker jag att Samhället i anständighetens namn kan köpa ut mig med en rikligt tilltagen pension, så lovar jag att sluta att gnälla!