fredag 3 april 2009

Varför gillar liberaler krig och Obama?

Varför säljs krig fortfarand med liberala argument om demokrati, mänskliga rättigheter etc. fast det rör sig om vanlig gammal erövring, massmord och plundring? En engelsman (tror jag att han är) som heter Richard Seymour funderar över detta och kommer till ett enkelt svar:

There is a simple political reason why liberal arguments for imperialism will tend to come to the fore – most people reject the militaristic nationalism of the hard right. It is much easier to win people to war if you can persuade them that humane and democratic values are stake.

This means that however ridiculous and exhausted the current generation of pro-war liberal sycophants appears to be, others will arise to take their place.

And this is why the liberal hawks have found that they need Obama. The paradox is that although he was elected on an anti-war vote, he nevertheless represents the best chance for reconciling liberal opinion with imperialism.


Obama tänker fortsätta att döda folk i Afghanistan och Pakistan, många kommer att vara civila som bara "råkar" komma i vägen för bomber och kulor, och de liberala skojarna kommer att fortsätta att hurra för det. Nu är det "yes we can"-mördande, inte något fult i stil med det som Bush höll på med. Det är inte deras byar som kommer i vägen för de förarlösa planens raketer. Är inte detta dj-t fegt förresten, att skicka runt fjärrstyrda flygplan och skjuta raketer?

Demokrati och mänskliga rättigheter lär inte främjas genom att massakrera de människor som man påstår sig hjälpa. Varför orkar inte bombliberalerna tänka så långt? Nåja, de lär väl fortsätta att hurra. I grund och botten tvivlar jag på att de bryr sig. Den generation av liberaler som brydde sig är nog pensionerad eller död vid det här laget. Och när entusiasterna för en invasion av Irak nu är bortgjorda kommer det väl helt enkelt ett nytt gäng som hurrar för invasioner på annat håll - alltid humanitärt! - Det är väl ungefär så som Seymour ser på saken.

6 kommentarer:

Martin sa...

Ja, varför liberaler gillar Obama vet jag inte. Demokraterna är ju bara en sorts glorifierade socialdemokrater.

Det är de fattigas eget fel att de är fattiga, det är väl den logiska slutsats man kan dra av liberal ideologi. Därför har den rike mer rätt än den fattige, den rike är klok och smart och vet vad som är bäst för den fattige. Det är därför bättre för den fattige att den rike bestämmer. Gör den fattige motstånd så måste den rike göra vad som är bäst för den fattige, slå ned den fattiges motstånd.

Några "riktiga" liberaler finns det dock inte mycket av i den svenska politiken, den domineras helt av vad jag brukar kalla NationalLiberaler.

Kerstin sa...

Det är nog väldigt få som vet att även Hitler krigade för att bevara freden!! Åtminstone var det detta han lyckades få stora delar av det tyska folket att tro.

Så alla, nästan, är för freden, till vilket pris som helst, hur många människoliv som helst (utom deras eget förstås, fast Hitler slutligen "offrade" sitt, på ett tämligen ohedersamt sätt).

Och nu har Obama klätt av sig och visat sig vara en slags Bush light. Vill ha med Europa i kriget i Afghanistan och hotar oss i Europa med att nästa Al Quaida-attentat kommer att komma i Europa.

Jodå, kan mycket väl hända, i synnerhet om EU går med i kriget i Afghanistan och Pakistan och vad som nu står näst i tur, Nordkorea kanske.

Björn Nilsson sa...

Den gamla anarkist(?)gruppen The Fugs i USA hade en låt med refrängen "kill, kill, kill for peace". Då gällde det Vietnam,

mishka sa...

Den där Richard Seymour säger verkligen som det är. Vi kan väl förvänta oss krig och tortyr med ett leende nu.

Björn Nilsson sa...

Tja, krig ... det heter väl "humanitär intervention" numera? Det rätta liberala uttrycket på svenska för tortyr vet jag inte, men på engelska säger man ju "abuse".

Martin sa...

Kerstin,
parallellen med Hitler kan man läsa en del om i Chomskys bok Hybris. Hur kriget emot "terrorismen" följer samma retorik och praktiska genomförande som Hitlers krig emot "terrorister".

Men den boken går igenom mycket mer, den ger en överblick av mer än 100 år av imperialism. Intressant bok, men olustig att läsa.