lördag 15 augusti 2009

Mannen med mustaschen

Jo, om en dryg vecka börjar jag filosofikursen. Nietzsche verkar populär enligt litteraturlistan så jag började med att lära mig stava till Nietzsche, vilket inte är så lätt. Sedan lade jag mig på soffan och började läsa "Zarathustra" av sagde man.

Efter en stund stördes jag av en duns. Tyvärr hade boken fallit i golvet när jag av någon anledning råkade nicka till. Vissa filosofer bör kanske helst läsas sittande, eller till och med stående?




Friedrich Nietzsche, 17 år. Är inte huvudet ganska stort i förhållande till kroppen?




Och sedan växte inte bara sjuttonåringen, utan också mustaschen, till sig...

... och karln ser ju skvatt galen ut. Möjligen på grund av ätstörningar eftersom det måste vara svårt att äta när man har en jättemustasch som i stort sett täpper till truten!

Vad hade hänt med filosofihistorien om den psykiatriska läkevetenskapen varit mer utvecklad omkring 1890? Tänk er professor Nietzsche hos psykdoktorn, som förtroendeingivande lutar sig fram och säger: "Jo, herr professor, om ni bara tar en av de här tabletterna tillsammans med ett glas vatten varje kväll så skall ni se att all själslig oro och alla absurda tankar om övermänniskan och den blonde vilden kommer att vara som bortblåsta." Och så återgår Nietzsche till att bli en uppskattad men av eftervärlden bortglömd professor i Basel.

Ja, och så kan man tänka sig att August Strindberg fick samma piller, och därmed spolade alla tankar på guldmakeri, övermänniskan, religionen och annat. Han övergår till att skriva romantisk rimmad poesi till Oscar II:s ära samt söta små berättelser om söta små kaniner till sina barn. För eftervärlden ihågkommen som författare till några häftiga ungdomsverk som Röda Rummet eller Mäster Olof, men sedan mystiskt försvunnen ur avantgarde-litteraturen,

Med andra ord: vad vore filosofi och konst utan viss uppbackning av ren och skär galenskap?

Och detta var mitt inlägg för idag. Det kan nog bli mer filosofi i framtiden här på bloggen.

15 kommentarer:

Jan Wiklund sa...

Nietzsche vet jag inte så mycket om... Men att Strindberg skulle ha varit galen är nog bara en småborgerlig fördom, härrörande från filistrar som anser att allt som inte är vanligt och slätstruket är galet. Strindberg var en metodisk arbetsmyra hävdar Lagercrantz, och Göran Hägg håller med.

Björn Nilsson sa...

Riktigt i andlig jämvikt var väl inte den gode August alla dagar? Det utesluter ju inte att han levde i ett samhälle som också var knas. Att Fritte Nietzsche definitivt blev koko råder det väl inget tvivel om?

Anonym sa...

Hmm huruvida hans övermänniska var blond bör man nog fråga Nietzsche själv men jag har för miig om att hans tank blev rätt så grovt förvanska de av systern.

Skaraborgarn

Kerstin sa...

Om jag inte missminner drabbades Nietzsche (fick jag de rätt nu då?) av syfilis och tillbringade sina sista år som just skvatt galen. I Wikipedia står det bara att han blev sinnessjuk. Vet inte om man föredrar att inte nämna syfilis, eller om det bara är en hypotes att det var denna sjukdom han drabbades av.

Själv betraktar jag det nya vurmandet för hans filosofi som en del i trettiotalspaketet, som vi har tillbaka, nästan intill sista decimaen, vilket jag finner skrämmande.

Björn Nilsson sa...

Skaraborgarn: jag undrar om inte FN var ute med blonda bestar i sina skriverier, men jag kan inte peka ut texten. Att systern och andra var inne och mixtrade med originaltexterna är tydligen klart.

Kerstin, nu fick du med alla bokstäver! Det borde vara värt åtminstone en högskolepoäng tycker jag. Jag är inte särskilt inläst på FN, men det tycks som om nassarna ganska snart kom på att den gamle galenpannan inte tjänade deras syften. Han var inte antisemit, och jag undrar om det inte fanns en tanke om mänsklig befrielse bakom hans tankar om "övermännikan", en sorts befrielse som inte passade in i det nazistiska projektet. I den mån högerextremister senare (i den mån de varit läskunniga) försökt ta över små fragment av FN så är det deras ansvar. FN, Strindberg och andra 1800-talsmänniskor bör nog lämpligen ses som just produkter av sin tid, inte av eftervärlden. Man bör vara försiktig när man läser historien med facit i hand, för facit finns ju först i efterhand.

Carl Jacobson sa...

Nietzsche är faktiskt en av mina husgudar! Hans genialitet är väl knappast omtvistad idag, och att han blev sjuk och levde sina sista år i något slags skuggland förminskar honom inte ett dugg!

Idén om "övermänniskan" är kanske rätt dunkel, men i princip är det en evolutionistisk tanke. Vad kommer efter mäånniskan, som vi känner henne? En mer avancerad varelse, som genom naturligt urval har överlevt oss och vårt stadium - övermänniskan.

Nassarnas försök att exploatera Nietzsche var dömt att misslyckas, aftersom han ju faktiskt var en uttalad motståndare till antisemitismen. Han bröt med sin förläggare av detta skäl, och valde fattigdom framför att kompromissa på denna punkt!

Björn Nilsson sa...

"När Gud är död finns dock gudarna kvar", kan man tolka din syn så?

Jag lär få återkomma till den gode Friedrich! Idag hände dock samma kalamitet, att slummern slog Zarathustra ur min hand. Det kanske blir mer ordning och reda när kursen börjar.

MJE sa...

Hmmm .... måste du läsa just Zarathustra? Även om det är en av de mer berömda, så lämnade den mig väldigt likgiltig. Tror att det är vettigare att läsa Human, all to human, eller Daybreak. Vad de än nu må heta i svensk översättning.

Detta är dock skrivet med en friskrivningsklausul om att det var 10 år sedan jag plöjde mig genom hans böcker.

Björn Nilsson sa...

Några smärre avsnitt av Zarathustra ingår i kursen. Men eftersom jag har boken sedan gammalt tänkte jag det var på tiden att jag försökte läsa igenom hela. Fast den är ju "lite kufisk" om man säger så. Mer poesi än filosofi.

Och lugn, det ingår andra verk av Stora Mustaschen i kursen, Bortom gott och ont och Moralens genealogi.

Martin sa...

Carl Jacobson,
likt nazisterna missförstår du evolutionen och den olyckliga tesen om den starkares överlevnad. (Engelskans "fittest" bör nog läsas som lämpligast.) Den människa som du talar om som övermänniska, kan lika gärna vara dummare och mindre än dagens människa. Evolutionen går inte nödvändigtvis emot mer avancerade varelser, evolutionen går inte nödvändigtvis emot smartare och starkare varelser. Det som du ser som framåt, det är inte evolutionens "framåt".

Jag antar ovan att du med övermänniska inte för din inre syn ser en liten, tanig och ganska korkad människoliknande varelse, en varelse med en speciell sjukdomsresistans som får stora barnkullar.

Björn Nilsson sa...

Nietzsche verkade ju ha en evolution från apa till människa och till sist övermänniska. Men om jag fattade ordsvadan rätt så var väl der übermensch mer en andligt fri varelse än människan, och därmed über. Och människan var fortfarande rätt ap-aktig. Sedan var det väl lite svammel om krig och sånt, men sådant svamlade väl många om på den tiden utan att ta det helt på allvar.

Martin sa...

Björn,
Då låter det som mannen med det svårstavade namnet mer var inne på någon form av social evolution, eller vad vi skall kalla det. Där de fruktbara idéerna överlever de dåliga och bär människan och hennes civilisation framåt emot en socialt fulländad varelse?

Ja ja, böckerna står hemma i bokhyllan och samlar damm, jag får väl gå hem och undersöka saken endera dagen.

Björn Nilsson sa...

Det verkade vara någon sorts utvecklingslinje, men eftersom karln inte är så glasklar vete fasen vad han menar ... vännen Carl som har FN som husgud ser det ju som en evolutionär tanke, men då är det frågan om det är evolution som Darwin tänkte sig? När man stötte på övermänniskan i Strindbergs tappning verkade denne vara en rätt känslig figur, inte en avtrubbad flåbuse, och August fick väl mycket av den inspirationen från Nietzsche tror jag.

martin sa...

Lät som Strindbergs übermensch förkroppsligare överklassens ideal från den tiden, en tid då arbetarklassen representerade det vulgära.

Björn Nilsson sa...

I det fallet jag tänker på ("I havsbandet") rör det sig snarare om att August i stort sett totalspolar skärgårdsbefolkningen till förmån för sin övermänniska till fiskeinspektör. Hans inställning till arbetsfolk var väl lite kluven tror jag.