Bourgeoisin rycker genom den snabba förbättringen av alla produktionsinstrument, genom de oändligt förbättrade kommunikationerna alla, även de mest barbariska nationer in i civilisationen. De billiga varupriserna är det tunga artilleri, med vilket den skjuter ner alla kinesiska murar och varmed den tvingar barbarernas hårdnackade främlingshat att kapitulera. Den tvingar alla nationer att tillägna sig bourgeoisins produktionssätt, om de inte vill gå under; den tvingar dem att hos sig själva införa den så kallade civilisationen, d v s att bli bourgeoisi. Med ett ord: bourgeoisin skapar sig en värld efter sitt eget beläte.
Det här skrevs årsskiftet 1847-1848 och baserades på vad Marx' skarpsinnige vän Engels hade skrivit tidigare under 1847. Jag har kursiverat den mest intressanta delen, för den pekar på världshistoria: i mitten av 1800-talet hade västerlandet blivit starkt nog att bokstavligen skjuta sig in i Kina och tvinga kineserna att köpa narkotika som engelsmännen producerade i Indien. Kina sloknade raskt som stormakt, dess ekonomi hängde inte med, den västerländska makten grundades på kanoner och överlägsen industri och gjorde större delan av världen till kolonier eller halvkolonier. De låga varupriserna var ett mäktigt vapen, de asiatiska handvävarna och annan högklassig industri slogs ut av engelska maskiner.
Vad skrev då Engels 1847 om den industriella revolutionens verkningar:
Alla halvbarbariska länder som hittills varit mer eller mindre ovetande om den historiska utvecklingen, och vars industri hittills vilat på manufakturen blev härigenom med våld ryckta ur slutskedet av sin egen utveckling. De köpte engelsmännens billigare varor och lät sina egna manufakturarbetare gå under. Så har länder t.ex. Indien, som sedan årtusenden inte har gjort något som helst framsteg, så småningom revolutionerats, och t.o.m. Kina går nu mot en revolution. Det har gått dithän att en maskin som idag konstrueras i England inom ett år försätter en miljon arbetare i Kina utan arbete och därmed utan möjlighet att försörja sig.
Ja, ursäkta språket, det här är från en person som föddes tidigt 1820-tal och som alltså inte uttrycker sig som en liberal av idag.
- Och nu tar vi ett kvantumhopp till dagens värld; hur är läget? - Jotack, det är väldigt intressant. Det som var bra och fint igår är inte så kul längre. Om världen för inte så länge sedan behärskades av Europas och Nordamerikas storpampar så har det hänt saker: först avvecklades de gamla kolonialimperierna, och halvkolonier som Kina kunde kasta ut utlänningarna i och med revolutionens seger 1949. Ännu var dessa länder i underläge - men bara några årtionden. Industrialiseringen började ta fart, och plötsligt upptäckte USA att Japan var en verklig konkurrens. Från USAmerikansk sida var man inte villig att erkänna att man faktiskt började släpa efter industriellt, utan hävdade att det var något tokigt med Japans valuta. Den var för billig. Idag upprepas detta, fast i större och mer desperat skala. Det är inte något fel på hur USA sköter sin ekonomi, det är de usla kineserna som håller för låg kurs på sin valuta och därmed säljer alldeles för billigt till omvärlden! Tvinga Kina att skriva upp sin valuta så räddas jobben hos oss (tror man)! Västs låga varupriser igår var bra, men usch för Kinas billiga krafs idag!
Hur skall vi uttrycka oss idag? Kanske så här: "De billiga varupriserna är det tunga artilleri, med vilket kineserna skjuter ner USA:s och västvärldens kvarvarande industri och varmed de tvingar långnäsornas hårdnackade främlingshat att kapitulera." Rollerna har blivit ombytta, vilket nog inte skulle förvåna dialektiska tänkare som Marx och Engels. Tänker långnäsorna kapitulera eller försöka skjuta sig loss? Det finns ju andra tänkbara utvecklingslinjer än kapitulation eller meningslöst viftande med vapen, men för närvarande verkar de inte vara uppe på den politiska dagordningen.
Och antalet bankkonkurser i USA verkar nu vara uppe i 158 detta år. Man har ett par veckor på sig att få till en bunt till!
2 kommentarer:
Tack för lektionen.
/P
Varsegod - men tänk på att jag (och Marx-Engels) kan ju ha missat något också. Kritiskt tänkande är alltid viktig!
Skicka en kommentar