Hallå, jag vet att det är en del socialdemokrater som då och då tittar in på den här bloggen. En fråga till er: är det någon som kan berätta om hur Afghanistan diskuteras - eller om saken ens diskuteras - i partiföreningar och liknande? Jag undrade i mitt inlägg från det lilla mötet på Mynttorget igår var de socialdemokratiska massorna höll hus, nu när några talare från partiet var med. Har du några synpunkter eller upplysningar så gör gärna en kommentar till det här inlägget, eller skriv till min epostadress bjornbrum@telia.com och berätta.
Helle Klein som var en av talarna igår skriver idag om socialdemokratins svek. Termen 'svek' kan vara beroende av vilken socialdemokrati vi tänker på, och vilka normer vi tror bär fram partiet. Vill man vara kritisk kan man faktiskt säga att med den här krigspolitiken är det en otrevligt falang inom SAP som till slut klivit fram i ljuset och visar vilka de är. Då har vi frågan: är det dessa som är de riktiga socialdemokraterna, och om så är fallet kanske de inte har svikit utan är snarare trogna sina ideal? Och vad gör då de andra socialdemokraterna åt det?
Vi lär oss av DN-debatt att det faktiskt finns några miljöpartister kvar som håller fast vid den gamla militärkritiska linjen - den som var normalsvensk för inte så länge sedan. Som avslutning till inlägget i DN finns en konstig fotnot (tillagt av tidningen, antar jag) om att det författats innan det senaste terrorförsöket i Stockholm. Jag ser inte att det skulle göra någon större skillnad med eller utan attentat. Kriget därborta är fel i alla fall, och motiven är lögnaktiga. Och FN:s nyhetsbyrå IRIN rapporterar om att den humanitära situationen i Afghanistan förväntas bli ännu värre nästa år, enligt farhågor från hjälporganisationer.
Men det finns några andra intressanta observationer att göra. Dels att självmordsattacker verkar vara mycket mer framgångsrika i Asien än i västvärlden. Därborta är det proffs som är i farten. Riktiga bomber och bra planering. Här misslyckas de ofta och förefaller vara illa planerade enmansuppvisningar. Och som framgår av den här artikeln finns det en tendens att säkerhetstjänsterna själva måste jaga omkring bland mer eller mindre socialt utslagna figurer och tjata på dem för att få dem att ta några steg så långt i terroristisk riktning att det kan bli gripanden och feta rubriker och några nya stackare som åker in i fängelseindustrin. Det känns inte riktigt övertygande.
I Göteborg dömdes ett par somaliska ynglingar som inte tycks ha gjort något som en vanlig svensk skulle bli dömd för (jag kan nog säga till folk att "den där jävla Reinfelt skulle man spränga i luften" utan några efterräkningar, men är man inte vit svensk kan det vara farligare), men nämnden var oenig och man får hoppas att det sker en rimligare juridisk bedömning i nästa instans och åtalet kastas ut av hovrätten.
Hur som helst, är du socialdemokrat och har ett hjärta som du vill lätta eller klagomål att ösa ut så hör gärna av dig!
7 kommentarer:
Jag tror helt enkelt att det var för kallt ute
Jo, jag funderade åt det hållet också, men är det skäl nog för att ett gäng härdade pensionärer skall hålla sig borta? Det finns ju värmande underkläder, och (vilket jag glömde skriva men tänkte på) så var det ett möte som var föredömligt kort. Rätt många talare, men ingen som drog iväg i all evighet med sitt snack.
Undrar vilka konsekvenser arrangörerna drar.
Jag kommer ihåg en demonstration på ca 300 pers mot Dennispaketet i början av 90-talet. Slutsatsen av detta var bland oss i miljörörelsen att nästa demonstration, jävlar, den ska ingen missa när och var den blir. Och så satte vi igång att se till att alla skulle känna till den. Vi blev ca 5000.
Marknadsföring är ofta en undervärderad verksamhet.
Man kanske kunde ha inkastare?
Före Dennisdemonstrationen använde vi följande knep:
- affischerade stan full (affischformatet var en nyskapelse 20x70cm, fick plats på elskåpens kortsidor och t.o.m. på lyktstolpar)
- tryckte en fyrsidig tabloid i 30.000 ex som delades ut på t-banan och i bussköer
- besökte organisationer som vi gärna ville ha med, alltså inte bara ringde till nyckelpersoner utan kom och pratade på deras möten.
Det fungerade som "inkastare".
Att ta sig in på möten i exempelvis SAP:s grundorganisationer skulle kunna tänkas vara viktigt - om det nu är så att de där mötena är så viktiga och välbesökta och har någon inverkan på organisationen i stort. Det är klart, kunde man säga att "det blir inget fika efter mötet om ni inte lovar att jaga ut alla medlemmar till demonstrationen" kanske det fungerar?
Skrev ett blogginlägg om hur vansinnigt det är att låta Svenska soldater vara kvar i Afghanistan. http://enannandelavsmedby.blogspot.com/2010/12/till-vilken-nytta-stannar-svenska.html
Skicka en kommentar