Förra året handlade det om den stora bankpaniken. Idag har vi dess förlängning i form av brittiska regeringens (och andra regeringars) försök att få folk i gemen att betala för bankstödet genom "besparingar". Den nuvarande striden om avgifter och nedskärningar i de engelska högskolorna är bara en smärre detalj i det hela.
Jag undrar om inte den verkligt drivande orsaken till högskolekrisen är att det inte längre finns behov av massutbildning på högskolenivå i vår del av världen. Efterkrigstidens expansion är över för länge sedan, framtiden finns nu på annat håll och med andra människor och "guldålderns" barnbarn i England kan känna sig blåsta. Drömmen om att kunna avancera, studera och jobba sig uppåt till en god standard fanns som en realitet att förverkliga för efterkrigsgenerationen. Med dagens alltmer slimmade personalbehov får den återgå till drömfacket och förbli där - det räcker att utbilda ett lagom antal personer ur de mer välmående samhällsskikten för att täcka behovet av kvalificerade människor. Resten får ta skitjobb eller bli permanent arbetslösa. - Detta är en grov generalisering, men det kan vara så att dagens utveckling faktiskt ser ut ungefär sådär. Om staten skall vara en 'nattväktarstat' finns det ingen anledning att massutbilda folk till offentliga tjänster (socionomer, exempelvis), och varför utbilda journalister när gammelmedia rasar ihop? Och varför ha egna (dyra) civilingenjörer här när man kan flytta verksamheten till något land i Tredje världen som utbildar billiga men lika bra civilare?
"No future for you" gastade Sex Pistols om för länge sedan, och nu är den framtiden här. När den bara drabbade arbetarklassens underskikt var det väl inget att bråka om, men när krisens kalla vindar blåser allt högre upp i "medelklassen" byts självgodhet mot ängslan och aggressivitet. Var det inte Engels som definierade en småborgare som en tarm försedd med talorgan? När det börjar knipa i hungertarmen hörs snart ängsliga skrik. Skall vi tala om "medelklassens diskreta tarm", kanske?
Systemet som igår kunde leverera en väg som för (nästan) alla till lycka bar är i dag ett samhällsmaskineri som kränger och stoppar och får allt svårare att fungera trots att man vräker in smörjolja på gnisslande axlar och kugghjul. Det kan inte uppfylla gårdagens löften längre, och då är frågan om folk skall nöja sig med det, eller om vi kommer att se hur ungdomsprotesterna sprider sig till kvarvarande fackligt organiserade grupper, och utanför dem till ännu bredare skikt av den sönderfallande "medelklassen" - eller om vi skall kalla det för arbetarklassen. "Make history or be history", för att citera Malcolm X. Det är bara att välja! Att återuppliva den gamla guldåldern går inte (det är reaktionära tokerier att tro att det är möjligt). Följaktligen finns alternativen att antingen börja bygga en ny guldålder, eller sjunka ner i förfallets träsk och ge upp.
Nutida ungdomar (från socialgrupp 'väldigt mycket lägre medelklass'?) skriker ut sin besvikelse över sakernas tillstånd |
När man letar hittar man ofta något annat. Som dessa profetiska ord från en djup tänkare (jag själv, alltså), utsläppta på nätet 10 juli 2007:
För över en mansålder sedan lyckades socialdemokraterna samla inte bara en stor del av arbetarna, utan också omfattande grupper av särskilt lägre tjänstemän till en tung politisk kraft. Kan någon göra om den bravaden idag? Skulle dagens SAP, med sin byråkratisering och fantasilöshet klara av det? Tvivelaktigt. Med Sahlin blir det snack, men inte mycket mer. Man kan undra om ett SAP lett av Sahlin, Nuder & Co. ens klarar av att vinna nästa val, även om Reinfeldt och hans vänner stöter sig med stora delar av väljarkåren.
För att ingen skall missa poängen har jag kursiverat den också. Jag hade rätt - och detta utan att få ett jättestort konsultarvode! Och detta när det var över tre år kvar till kommande val och Alliansen låg verkligt risigt till i opinionen, och vänsterfolk bara gick och väntade på den stora dagen när Reinfeldt & Co. skulle röstas bort så det bara visslade om det!
En del ilska mot Sahlin & Co., samt Fas3-andet, finns i den här bloggen som jag tipsades om igår.
9 kommentarer:
ljuramannen.blogg.se sammanfattar Sahlinepoken kärnfullt:
”Kärringen är helkass. Men hon är kvinna!”
S är snarast det största hindret än hoppet nu förtiden, de har utvecklats till borgerlighetens sk ”gatekeeper”, ockuperar en förment vänsterplattform som tränger undan radikalare kritik och blockerar.
Som sagt vi lever numer i landet där man använder fattighjonen som gratisarbetskraft och döende små barn motas bort från sjukvården av vårdpersonal som satts på denna produktiva besparingsfunktion, försvarslösa gamla dementa människor vanvårdas så de av och till får sätta livet till. Det konstiga är att ”vi” har aldrig någonsin tidigare vari t så rika och välbeställda som ”vi” är i dag. Vi har aldrig tidigare med sådan lätthet som idag producera vad vi behöver och mer där till , vi producerar så mycket att vi avstår konsumtion och skickar en stor del för konsumtion utomlands.
Det märkliga är att våra makthavare inte verkar ha förmåga att skämmas det minsta över detta tillstånd att vi har fattighjon som får arbeta under sämre förhållanden än slavarbetare, gamle som vanvårdas, barn som dör för att det avvisas från sjukvården.
BTW
Svenska civilingenjörer är inte dyra, de ligger i OECDs bottenliga, få andra OECD länder har så billiga civilingenjörer som här där den kapitalistiska oligarkin medels arbetsgivarkartell hållit civilingenjörerna på (tras)mattan.
Jag antar att en indisk eller kinesisk civilingenjör ändå är billigare i inköp än en motsvarande svensk. Och det var de gamla industriländerna generellt jag tänkte på, inte bara Sverige (eller inte så mycket Sverige, just i detta fall). Att L M Ericssons ingenjörer inte var särskilt väl betalda var känt för länge sedan (ursäkten var att LME hade en stor intern arbetsmarknad som inte fanns på mindre företag). Hur det är numera, på den krympta firman, vet jag inte. Men generellt, som TCO har varnat för, kan det se mörkt ut för stora tjänstemannagrupper här hemma när Tredje världen reser sig.
Makthavarna får väl komma tillbaka och skämmas lite när de skriver sina memoarer.
Två själar liknande tankar :-)
http://www.alba.nu/motvallsbloggen/?p=534#comments
Och teckentydaren: Menar du fullt allvar att ingenjörer tjänar mer i Indien och Kina ex. än de gör i Sverige? Jag undrar verkligen om det är på det sättet?
Och Björn. makthavarna skäms inte för någonting. De är helt enkelt för dumma för att förstå vad de gör och konsekvenserna för andra har de inte inlevelseförmåga nog att förstå heller.
Framtiden får utvisa hur det blir, det har pratats mycket under många decennier om hur ”vi” de svenska löntagarna ska ”passa” sig för låglönekonkurrensen.
När det gäller bilarbetare fanns det uppgifter under affären med Trollhättan och Russelheim att de Tyska bilarbetarna kostade 30-50% mer i bruttolönekostnad än de Tyska. I Tyskland är ingångslönerna för en civilingenjör långt högre än här. Tyskland är en stor mäktig exportnation det enda som gått bra där de senaste decennierna där är som här just exporten. Svenska civilingenjörer ligger på en 17-18 plats i OECD, för något år sen. Som jag förstått det var det närmast en kartell mellan Wallenbergföretagen och Volvosfären som häll nere civilingenjörslönerna. Man kan fråga sig var TCO var inder den tiden.
Såhär långt är Sverige en av de stora vinnarna i globaliseringen hur man än vrider och vänder på det, folket är det förstås en annan sak men exporten och exportöverskotten blir bara större och större. Visst framtiden får utvisa hur det blir. Men att bara måla fan på väggen om framtiden verkar inte speciellt konstruktivt. Det är ju också en del i högerpropagandan att skrämma den svenske löntagaren för den elake låglönekinesen etc som ska stjäla hans jobb, det blir lite märkligt när löntagarens fackliga ledare är en av de främsta megafonerna för denna propaganda och inte alls försöker göra en kritisk analys och om det faktiska läget. Exporten jar ju inget självändamål utan är til för att betala den import vi vill ha.
Det är inte bara facken utan ekonomisk okunnig vänster rapar gärna med i denna propaganda om hur den svenske löntagaren ska få känna på låglönepiskan, inte sällan kan man ana ett förakt för denne svenne banan som inte är feminist och bryr sig än mindre om HBT frågor och vad det nu kan vara som är det allra viktigaste som finns, han kanske till och med gillar bilar
Så har det ju varit sen den stora kampanjen om den speciella svenska kapitalist/löntagarkrisen startade på 70-talet, vänstern har inte hat ett skit att komma med för vanligt folk här i landet, man har snarast själva köpt högerpropagandan som kapitalismens läge efterväntade kris.
"Vänstern förespråkar inte längre en konkret ekonomisk politik, utan hyllar olika "värden" - antirasism, anti-antisemitism, antifascism och antinationalism. Därför sluter den upp bakom Europa-projektet, som gör dess tidigare ekonomiska politik, som vid 1970-talets slut hade skapat ett relativt fredligt, välutbildat och tolerant Europa, praktiskt taget olaglig. Dessutom är hela idén om att politiker ska ge medborgarna moralisk uppfostran fullständigt odemokratisk. Det är inte deras uppgift att undervisa oss om vad vi borde tänka eller om våra "attityder".
...
... när vänstern väl började spela värdespelet, gjorde högern det också, men mycket mera framgångsrikt.
De flesta människor föredrar att höra om hur respekt, familjevärden och fosterlandskärlek ska återupprättas framför att bli tillsagda att deras privata tankar om kvinnor, utlänningar eller homosexuella, som förvisso kan vara politiskt inkorrekta, är skulden till olika slags fasor."
Jean Bricmont
Om man talar om "låglönepiskan" kan det lika gärna omformas till klassisk nationalekonomi och insikten att priserna på marknader som tidigare varit åtskilda men som sedan kopplas ihop kommer att utjämnas. En del får höjda löner, en del sänkta, när utbud och efterfrågan får göra sitt. Om vi tänker oss att den stora massan av nya hopkopplade lönearbetare med god utbildning finns i länder med låga löner så kommer den allmänna tendensen i Europa och Nordamerika bli sänkningar. Detta även om en del utbildat folk emigrerar från fattiga till rika länder. Den allmänna tendensen kan vara positiv för världens folk, men negativ för de gamla kapitalistiska ländernas arbetande människor. (Om man inte gör något vettigt av situationen i stället för att bara klaga.)
Den grekisk-franske ekonomen Arghiri Emanuel varnade för detta redan i början av sjuttiotalet, och skrev att den enorma välståndsökningen i våra länder (även för vanliga arbetare) sedan slutet av 1700-talet kan vara en historisk parentes. Han hävdade att generellt så har arbetarlöner legat på ungefär existensminimum under historien.
Ja Kerstin, om man putsar glasögonen kan man se skriften på väggen!
Värden ....? anti ...? ... anti-kapitalism ... eller det ingick visst inte på fina listan?
Kanske tid att kvarvarande vänsterekonomer gör uppror och kräver att vänster-partiledningarna börjar intressera sig för ekonomiska sakfrågor i stället för Pride-parader? Och jag håller med om att den nuvarande politiska nomenklaturan i stort sett är värdelös vad det gäller att bekämpa exempelvis rasism eller annat som den påstår sig vara emot.
Hur det blir får vi se men det är inte inom exportsektorn som lönerna är låga I Sverige. Det är på den sk icke konkurrensutsatta (dvs där man inte konkurrerar globalt) hemmamarknaden som de låga lönerna finns.
Den stora överföringen av välstånd från de många till de få de senaste 35 åren har kunnat ske utan nämvärt mycket till opposition från det som kallas vänster här i landet, de har ju haft så mycket annat att bekymra sig om. Det skulle inte alls förvåna om ett parti som Sd kommer att bli än större nu när man fått en medial plattform som riksdagsparti. Det är den utvecklingen som setts ute i Europa.
I viss utsträckning skulle näringar som helt uppenbart inte kan flyttas hur som helst - som hemtjänst, städning, sjukvård, frisörer, restauranger etc som har en klart lokal karaktär - kunna klara sig lite bättre i den allmänna jakten mot botten. Men det finns anledning att vara skeptisk där också. Finns det skyddade zoner försöker kapitalet bryta sönder dem. Och försök från grupper som läkare eller tandläkare att hålla uppe sina inkomster genom att begränsa utbildningen av nya utövare kommer säkert att utsättas för populistiska angrepp av vårdkapitalister som vill ha billiga tjänstehjon att hyra in.
Skicka en kommentar