Via REW-bloggens tips kom jag till en artikel i tyska der Spiegel (lugn, den är på engelska!). Den behandlar ett ämne som intresserat ekonomer och ekonomhistoriker länge, nämligen förhållandet mellan intellektuell äganderätt och utveckling. Som bekant lever den debatten också sitt eget liv hos pirater och fildelare!
För att göra en lång historia kort så hävdar en ekonom-historiker att Tysklands snabba frammarsch som industrination under 1800-talet berodde av att de tyska staterna länge inte hade några copyright-lagar. Det var fritt att skriva, publicera och kopiera ända in mot mitten av 1800-talet. Förläggarna vräkte ut publikationer som handlade om vetenskap och teknik, även i billighetsupplagor. Den aktuella forskningen kunde alltså nå ut även till en inte så köpstark men intresserad allmänhet.
I England var situationen annorlunda. Man hade patentlagar, och förläggarna tryckte små och svindyra upplagor om vetenskap och teknologi. Köparna var därmed få och kanske inte ens rätt mottagare för vetenskaplig information. Dessutom var publikationerna mer sällan riktade mot den praktiska tillämpning som man hade i Tyskland.
Slutsatsen bör vara enkel att dra som jag ser det: Tyskland kunde skapa en massbas av någorlunda tekniskt och vetenskapligt insatta människor. På den basen byggdes sedan raskt de nya industrierna upp, alltmedan England mer och mer stagnerade. Nu tvivlar jag på enkla lösningar, att bara ett förhållande kan förklara hela industrialiseringsprocesser, men att produktion och spridning av kunskap spelar en viktig del-roll kan knappast betvivlas. Det är en poäng som jag tror att den enklaste pirat idag förstår, men insikten har inte trängt igenom bland nationalekonomernas huvudgrupp. De hänger fortfarande kvar vid ett primitivt äganderätt-begrepp där man inte tar med i beräkningen att instängda kunskaper blir illa utnyttjade kunskaper.
(PS. Den kände marxistiske kopparslagaren och ekonom-historikern Harry Braverman skrev en del om detta, men från en annan synvinkel: i England förhindrades hantverkare att aktivt ta del av nya vetenskapliga rön. Kunskapen skulle stängas in hos överklassen, kunnandet hos yrkesfolk togs inte till vara. Slutänden på den processen blev de USA-grundade systemen för arbetsteknik som i princip idiotförklarade arbetarna och tog ifrån dem alla möjligheter att påverka arbetsprocessen enligt eget huvud. DS)
En infödd Söderbo vid namn Björn sitter i sitt Stockholms-ide och brummar och tänker om politik och samhälle, konst och litteratur, vetenskap, natur och filosofi. Och lite annat också, när andan faller på.
6 kommentarer:
Bristen på copyright var ju inte det enda exemplet på kreativa, långsyftande utvecklingspolitik som borgerliga krafter drev i olika länder på den här tiden. Gratis folkskola och gratis folkbibliotek var andra reformer som borgerligheten drev igenom - beträffande biblioteken var det rentav ett projekt som de konservativa ivrade för.
Hade det varit idag hade båda dessa avvisats av en samlad borgerlighet med motivet att det förvred marknaden.
Åsikterna var väl delade om det lämpliga att lära torparungarna läsa? Vad skulle det vara bra för (tyckte patron på storgodset)? Men på den tiden fanns ju en progressiv borgerlighet som kämpade mot reaktionära godsägare, bönder och präster. Nu är den väl i stort sett borta.
Det verkar som de s.k. progressiva hade ett konstant övertag på den tiden. "Riksbyggare", som de kallade sig.
Nuförtiden är det mest plundrare, tycker jag.
Ingen som märkte att jag konsekvent stavade fel på copyright? - Nu upptäckte jag det själv och rättade!
Ja, en gång var det "Gründerzeit" och uppgång, men nu drar det snarare mot "Gotterdämmerung" och krasch!
Nåja, någon sorts massbas av tekniska och vetenskapligt insatta människor finns ju kvar även på de brittiska öarna och i Amerika't. Merparten av dem har bara tagit sin tillflykt till att upptäcka och beskriva algoritmer som kan mekanisera och automatisera börshandeln, med märkta kort för vissa av spelarna:
http://ing.dk/artikel/131103-hoejfrekvente-algoritmer-aendrer-boerser-til-casinoer
Jo, det är klart att det finns massbaser, och det finns motrörelser av typen 'open source' och att offentlig finansierad forskning görs allmänt tillgänglig. Samtidigt används som du pekar på en del kunskaper på ett sätt som ur samhällssynpunkt är meningslöst eller rent destruktivt. I det här läget tror jag att utvecklingen på 1800-talet inte rakt av kan jämföras med hur det ser ut nu. En del förutsättningar (som industrialiseringsgraden) har ändrats kraftigt.
Skicka en kommentar