söndag 5 augusti 2012

Lite modern konsthistoria. Att skända det ena och andra.

I förrförra inlägget skrev jag beträffande den här banderollen från lördagens möte på Norra Bantorget ...



... att "Den som är lite initierad i modern svensk konsthistoria från 1960-talet känner dessutom igen en provokation här som en gång ledde till åtal för konstnären Carl Johan de Geer. Han frikändes, bör tilläggas." Det var den här klassikern från 1967 som avses:

Skända flaggan Vägra vapen Svik fosterlandet Var onationell

de Geers uppmaning till vapenvägran är alltså fortfarande inspirerande för samhällsomstörtare och rabulister. När jag letade efter den bilden hittade jag ett par som ligger närmare i tiden:



Jag antar att en och annan vän av ordning fnyser om att "det här är inte konst!" Och det kan man väl också hålla med om, beroende av hur man definierar vad som är konst och konstigt. Men uppenbarligen fungerade de Geers ursprungliga målning som inspiration för senare tider, och då måste den ha några kvaliteer - konstnärliga eller ej - får man tänka!

1 kommentar:

Jan Wiklund sa...

Jag minns också att en av försvarsadvokatens handlingslinjer var att påvisa det subjektiva i åklagarens bedömning. Om det nu hade varit så att De Geer istället hade velat hedra flaggan genom att på den skriva namnet på den kroppsdel han värderade högst - var stod åklagaren då, undrade försvaret.