Jag har aldrig varit någon storkonsument av demonstrationer, men några har jag deltagit i. Men idag, på Norra Bantorget, var det så vitt jag minns första gången jag sett våldsutbrott. Tidigare har det varit folk som skrikit och kanske sett hotfulla ut, men här kastades smällare och andra föremål, några raketer sköts iväg och det kom till handgemäng. Det är inte bra. Jag drog mig bort ganska snart.
"Qui bono?" är frågan som bör ställas. "Vems fördel?" Det är en bra fråga oavsett vad man anser i sakfrågan. Även om man är emot figurer av EDL-snitt är det värt att ställa frågan om kampen mot dem främjas av att några människor slänger smällare mot polisen. Är det i själva verket andra mål man har kanske det faktiskt är mödan värt att skada en demonstration - men då är frågan vilka dessa mål är? Och vad tycker andra närvarande om dessa mål? Vem bestämmer?
8 kommentarer:
Vem bestämmer? De som ägnar sig åt våld tar nog inte order av någon alls.
Ett ryskt ordspråk som jag tror Lenin citerade: "För dårar gäller inga lagar." Det mest troliga är väl att de där fyrverkerikastar-artisterna trodde att de gjorde något bra, men man får alltid vara beredd med misstanken att andra krafter kan dra i trådar i bakgrunden. Och detta kan ske utan att de flesta frontmännen inser det.
Och ibland handlar det om medvetna provokatörer, som ska börja bråka för att demonstranterna ska framstå i dålig dager. Vet förstås inte hur det var på den här demonstrationen dock.
Allt är möjligt - provokatörer, dåligt omdöme? - jag vet inte.
Faktum är att det finns söndermoraliserade människor som faktiskt tycker att det är rätt att de får leva ut sin frustration på andras bekostnad. Jag har upprepade gånger debatterat med såna. Inte minst efter Göteborg 2001 och efter diverse Reclaim the streets-aktioner.
Skulden ligger väl hos det avpolitiserade politiska klimatet, som gör att såna förhållningssätt kan finnas även hos människor som själva upplever sig som politiskt medvetna.
Mer om detta finns på http://www.folkrorelser.org/blogg/2012/05/27/det-som-raknas-ar-framgang/
Liberalism driven till yttersta gränsen kanske?
Det har du nog alltför rätt i.
Då får jag bättra mig och bara ha lagom rätt nästa gång:-) !!
Skicka en kommentar