Det tjugonde århundradet är på väg in i medeltidens mörka natt, med dess intolerans, förtryck och vidskepelse, ja även häxbålen, medeltidens kännemärke, ha vi i vår tid motsvarighet till. Vad vi möter i dessa dagar av rashat, förtryck och förkvävande av all fri andes forskning och möjlighet att göra sin stämma hörd, vad är det annat än mörk medeltid.
Och i Berlin 1933 hade Gunnar Ekelöf diktat:
Mördarnas tid är kommen. I hatskogen växer
Vapenskaft åt alla som saknar ödet,
Spjut åt alla som vill spetsa världen.
Föraktets tid är kommen. I skenhjärtat flyter
Olja åt alla blixtar gift åt alla
Förstenade viljor
Struparnas tid är kommen. I skränskogen rasslar
Förkolnade liar åt alla störtande ådror,
Förbrännelse åt alla kroppars lögner
Och själars hån ...
Är det så mycket bättre idag, åttio år senare, i det tjugoförsta århundradet? Ja, och nej. Vem kan väl tvivla på att hat och hån är gift som tränger sig in överallt? Och att den fred som somliga trodde sig se växa fram vid det Kalla krigets slut i själva verket blev inledningen till en ny period av hycklande våld? Ändå tror jag ännu så länge att läget var dystrare 1933, för att inte tala om 1940-1941. Men vi har inte sett slutet ännu. Kanske vi aldrig får se det.
7 kommentarer:
Medeltiden har orättvist dåligt rykte.
För det första var otvivelaktigt de militaristiska imperiernas fall - det romerska, t.ex. - en lättnad. Att slaveriet praktiskt taget försvann från hela den eurasiska kontinenten var en ännu större framgång. Men att lånehajarna försvann, som David Graeber påpekar i sin lysande bok Debt, the first 5000 years, kanske var det viktigaste av allt för folkmajoriteten. Som bekant var ränta förbjudet under hela medeltiden.
Och den nya tiden var knappast någon framgång. Som Braudel påpekar sjönk lönerna för en vanlig arbetare i Europa till en tiondel under 1500-talet, och vad den betydde i Amerika vet vi ju. Sen följde några hundra år av allt värre och mer omfattande krig. Visserligen skapades en sorts medelklass i Europa med bihang, men för resten av världen var det kolonialimperier och rasism som gällde.
Kanske var det vi kallar medeltiden den tid som har varit bäst för folkmajoriteten sedan klassamhällena började uppstå för några tusen år sen?
Man kanske inte skall hacka för mycket på en Holmsund-arbetare i början av trettiotalet för bristande insikter i medeltida detaljer? Och så kul var det väl inte (åtminstone inte i Europa), med krig från alla håll och kanter och Digerdöden som krona på verket? En del av bakgrunden till det tror somliga är undernäring och utplundring som gjorde folk mottagligare för smittan.
Det är förstås en fråga om var man sätter gränserna. Vi är nog ensamma om, här uppe i norden, att sätta gränsen till 1521. Normalt är det nog digerdöden som sätter gränsen. Därefter är det s.k. renässans.
Det är korrekt att de ungefär hundra åren före digerdöden var en kristid, då handeln började löpa amok och alltmer råkade under profitmotivet. Med undernäring som följd. Men fram till dess var det rätt anständigt - i jämförelse med den "ursprungliga ackumulation" som kom sen.
Visst. Men om vi ska tala om häxprocesser, så hör de verkligen inte medeltiden till, vilket folk vanligen tror. De kulminerade i norra Europa på 1600-talet - i den lutherska ortodoxins tidevarv.
Helt rätt, Carl. Bra att du kompletterar. Verkar som protestantismen gjorde häx-paniken värre än under den katolska regimen, om jag hänger med rätt.
Visst är det så! Den kyrkliga inkvisitionen och de statliga inkvisitionerna i Spanien och Portugal dömde tillsammans ca ett dussin häxor under fyra hundra år.
Under samma tid dömdes i norra Europa minst 30.000 häxor till döden av diverse myndigheter.
Om nu rätt ska vara rätt...
Klart att rätt skall vara rätt!!!
Skicka en kommentar