Den här bilden, av trollsländan Southern migrant hawker (Aeshna affinis) hittade jag nyss på Erik Svenssons blogg där han skriver om Biologiska konsekvenser av klimatförändringar i Sverige: nya trollsländor. En för Sverige ny art av trollslända har hittats i Skåne. Kanske den permantentar sin närvaro här. Intressant inlägg, och det har ju anknytning till ett par av mina poster: trollsländor som mat för en kattstor krokodil för 100 miljoner år sedan, och den tilltagande uppvärmningen som även påverkar Sverige. Nya värmekrävande arter tar sig in i landet, och Erik diskuterar om det är bra eller dåligt. Det verkar kunna vara både-och. För organismer som föredrar svalare klimat är det defintivt inte bra. Undrar hur ett varmare klimat påverkar den spanska skogssnigeln ("mördarsnigeln") som väl föredrar när det är lite kallt och fuktigt?
Ibland behövs det inte mycket för att en art skall kunna bita sig fast, får den en liten stabil nisch så stannar den. I en sjö i Solna lär det finnas en grupp sköldpaddor som annars närmast håller till i Grekland i vilt tillstånd, men de klarar sig för att några vakar i sjön hålls öppna även under stränga vintrar (om jag fattat det hela rätt).
Mårdhunden har väl tagit sig in i Sverige för egen maskin, till skillnad mot sköldpaddorna, men nu satsar EU 52 miljoner på att den skall utrotas. Man är rädd för rabies, bandmaskar, och att den ger sig på fågellivet och därmed rör till det i näringskedjorna. Undrar om mårdhunden har någon annan fiende än människan? Äter vargar mårdhund?
7 kommentarer:
Äntligen! Hoppas nu bara att de 52 miljonerna används till i huvudsak skottpengar istället för att försvinna i administration på vägen.
Förresten, hur det kom sig att "mördarsnigeln" etablerade sig i Sverige skulle vara intressant att läsa om.
Nja, det verkade väl mer vara administration det handlade om ... men även administratörer skall ju leva!
Angående den osympatiska snigeln (den ser faktiskt rätt läbbig ut) så har den eventuellt kommit hit som små ägg på växtrötter som hämtats från den Iberiska halvön. Och så visade det sig att klimatet här var trevligare än i det numera snustorra Spanien, och den sprider sig utan att ha så många andra fiender än arga trädgårdsägare. Lär dock vara ätbar med vitlök, men jag vet inte om jag direkt känner för det i alla fall ...
Ja, jag läste ju uppenbarligen inte den länkade artikeln. :-/
Typiskt EU, med andra ord.
Vi får väl se hur många mårdhundar som biter i gräset av 52 miljoner till övervakningskameror, sändare, gps-utrustning, projektledning och transporter.
Inte så många misstänker jag.
Så småningom kommer skottpengen på mårdhunden. Tyvärr inte förrän den etablerat sig på sydligare breddgrader i vårt land och då är det för sent.
Mördarsniglar bekämpas bäst med några Myskankor i trädgården. Det är dessutom trevliga figurer som likt hundar kan vifta på stjärten, fast jag är osäker på om de gör det av samma orsak som jyckar.
Lasse, du har rätt om ankorna, de hade jag glömt bort. Vad gör man med ankorna när/om sniglarna tar slut? Äter man upp dem? Vad äter de i övrigt?
Knapsu, det där med transporter kan ändå vara intressant. Tänk om varje mårdhund skall utvisas och skickas med flyg till Vladivostok, åtföljd av ett par permanent berusade rättsbetjänter - det kommer att sätta sprätt på budgeten kan jag tro!
Björn:
Stekt anka är en delikatess!
Jaha, då är söndagsmiddagen fixad ... samtidigt som jag tycker det är taskigt att äta upp en kompis som har hjälpt en ... är väl lite känslig. Lättare att äta upp en gris man aldrig träffat än en som man kliat bakom öronen, antar jag.
Skicka en kommentar