Det viktigaste?

Vad var det viktigaste på framsidan av Svenskans nätupplaga i morse? Att herr Obama, som väntat, får bedriva förstörelseverk under fyra år till (alternativet hade varit att en kille från planeten Kolob med magiska underkläder hade gjort ungefär samma sak)?

Eller var det en brännpunktsartikel längre ner, som inte innehöll några nyheter, utan vad jag såg i stort sett upprepade kända fakta och ståndpunkter? Slutklämmen (med kursiveringar av mig):

Om och när den globala oljeproduktionstoppen inträffar och produktionen börjar avta så kommer det sannolikt att innebära den största kris som den västerländska civilisationen någonsin ställts inför. Det kommer att i grunden förändra våra ekonomier och de liv vi lever. Ändå har inga politiker detta på sin radarskärm, och endast väldigt få forskare. Det är på många sätt möjligt för oss att anpassa oss till den nya verkligenheten, men inte om vi väljer att ignorera den.

Peak oil, oljetoppen, innebär inte att oljan tar slut - däremot att priset för att använda den blir omöjligt högt i ett samhälle som bygger på att oljan är billig. Det kommer att bli en "change" som herr Obama och hans skumma kompisar inte kommer att kunna göra så mycket åt.

Den här bilden är från 24 oktober ...

... och den här från onsdagsmorgonen.

En som resonerar som klimatförnekare av det värsta slaget skulle säkert utropa: Titta, bensinen har ju blivit billigare, det finns ingen oljekris! Jag minns en skämtteckning i DN för många år sedan. Två gubbar vid en bensinstation. Den ena säger (med reservation för att jag kanske minns de exakta talen fel): "När bensinpriset går över åtta kronor är smärtgränsen passerad!" Varpå den andra säger: "Jag minns när smärtgränsen var fem kronor!" Med andra ord, när bensinpriset låg på en femma gjorde några tioöringar till eller från ganska mycket, samtidigt som det fanns en beredskap hos konsumenterna att faktiskt lägga upp några kronor extra. Men när priset är nästan tre gånger så högt, vad gör några tioöringar hit eller dit för skillnad? - De kan göra skillnaden som får marknaden att stagnera. Och eftersom det mesta vi gör idag är byggt på förbrukning av billig olja så är det här allvarliga saker.

Nu kan man inte utesluta att det finns en del fulspel bakom oljepriset globalt. De som kontrollerar marknaden försöker pressa ut så mycket det går av kunderna. Men den grundläggande tendensen kommer vi inte undan: det finns massvis av olja, men vi närmar oss en punkt där utvinningen blir för dyr i förhållande till vad man får ut. På sina håll märks det sedan länge. Jag hade en bloggpost för över fyra år sedan som beskrev hur bönder i Thailand gick tillbaka till vattenbufflar när det blev för dyrt med traktorer, samt hade en del funderingar om vad det kunde betyda för ekonomin i stort. - Uppenbarligen kan vi inte räkna med att lösningar som i sig kräver en massa oljeförbrukning kommer att lösa problemen för oss, utan det måste till ny (eller gammal) teknik för att gå vidare. En framtidsbransch kanske blir uppfödning av rejäla dragarhästar?

För en del år sedan skrev jag om Björn Forsbergs bok Tillväxtens gränser. Nu har han startat en blogg som jag bokmärkt.