måndag 2 februari 2009

Ett spöke går genom Europa ...


Jag hämtade den här bilden från Jinge. Det lär vara folk som anklagar honom för antisemitism. Det finns ingen anledning att ta sådant på allvar i den meningen att man skall behöva sätta sig ner och börja diskutera frågan "är Jinge antisemit". Det är bara larv. Däremot finns det anledning att ta dyngskvättar som drar antisemit-valsen såväl på allvar som i örat, för de är farliga på flera sätt.

De döljer den äkta antisemitismen. Den är ett otyg som jag tror var på utdöende för några årtionden sedan i Sverige, helt enkelt för att den generation som fötts upp med den sortens idéer var på utdöende. Sista gången jag hörde någon försöka dra en judevits var på Sparbanken vid Svandammsplan för väldigt länge sedan (tidigt åttiotal?) och den unga kassörskan såg väldigt besvärad ut.

Men sedan skedde en nyrekrytering, och det var nog inte en slump att det nya uppsvinget skedde ungefär samtidigt som den gamla vänstervågen hade malts sönder i en nyliberal motoffensiv, fastighetsbubblan utlöste den stora krisen i början av nittiotalet och Ny Demokrati kom in i Riksdagen. Detta underlättade för den sortens idéer att få mer armbågsrum, de låg inte lika långt bort från den acceptabla diskussionen som tidigare.

Genom att utpeka människor som inte är antisemiter eller rasister som varande just detta dras uppmärksamheten bort från de verkliga antisemiterna - exempelvis de kristna grupper som hejar på israelerna samtidigt som de tycker att judarna kan brinna i helvetet.

Hetsen kan leda till våld. När man skriker "antisemit" åt folk som faktiskt motsätter sig övergrepp och våldsamt förtryck finns ju risken att någon knäppgök tar det på allvar och skall ingripa med hårda metoder.

Det är kontraproduktivt om man verkligen vill hejda antisemitism. Eftersom kampanjer av det här slaget ("om du kritiserar Israel är du antisemit") är så uppenbart lögnaktiga är det lätt att det hos korttänkta personer leder till en motreaktion: "Det spelar ingen roll hur noggrann jag är att inte säga något som kan tolkas somjudefientligt, de kommer att kalla dig judehatare i alla fall, så då kan man lika gärna säga att man hatar judar". Det är fel men en mänsklig reaktion, och jag undrar om den inte medvetet provoceras fram? Det är väl lika lyckat som när de tyska terroristerna i RAF på 1970-talet skulle provocera staten att visa sitt rätta fascistiska ansikte - reaktionen gick inte att kontrollera och RAF krossades.

När det här drabbar människor från Tredje världen som ibland inte har det minsta problem att identifiera Israels politik som rasistisk hjälper man också till att driva fram stämningar som sedan kan anklagas för att vara "antisemitiska". Kombineras det med sociala problem i utsatta områden blir det ännu värre. Det är inte smart att predika för arabiska ungdomar att de måste godta vad Israel har för sig, annars är de antisemiter - det kan hända att de tar dig på orden!

Det inbjuder till att ge igen. Jag förmodar att det finns många hyggliga människor som under årens lopp har haft kritiska synpunkter på Israels politik men som har blivit nedpiskade av "israelvänner" för att de har haft fräckheten att ifrågasätta och kritisera. Det har varit fall där hela drev har dragits igång för att tvinga människor att be om ursäkt för att de faktiskt inte har gjort annat än att använda sin yttrandefrihet. Sådant sätter sina spår. Det skapar rädsla för att yttra sig, det skapar bitterhet, och när de falska anti-antisemiternas inflytande minskar kommer bitterheten, ilskan och skadeglädjen att bryta fram. Kanske kommer den att slå över till olämpliga reaktioner. Att ta hämnd är sällan bra, men det borde åtminstone krävas att de som förfalskat kampen mot antisemitism till att bli en kamp mot anständigt beteende bättrar sig och ber om ursäkt.

Det är helt enkelt förbannat ohederligt. Jag utgår från att bland de äldre som var emot apartheid i Sydafrika och annan rasism för årtionden sedan är de flesta emot Israels politik mot palestinierna idag. Det är konsekvent. Att vara mot i det ena fallet men för i det andra skulle däremot vara grovt inkonsekvent. Denna ohederlighet leder alltså till att folk som är emot rasförtryck förolämpas - är det verkligen något som anständiga människor kan stödja?

Varför skriva så utförligt och argumenterande förresten? Hade det handlat om muslimer med olämpliga idéer hade jag väl kunnat skriva i stort sett bara "håll käften" utan att klagomålen från rättänkande människor hade blivit så omfattande. Det är skillnad på folk och folk nämligen. Det borde inte vara det. En död i Warszawa 1943, Gaza 2009 eller Kongo 2008 - är det inte människor allihop?

....

Ett tillägg: jag är stenhård vad det gäller moderering av den här bloggen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det är väl inte osannolikt att sanslös, hycklande och oseriös antikommunism fick en massa folk att bli leninister i början på 70-talet. De hade blivit beskyllda för detta så ofta att de tog det på allvar till sist.

Björn Nilsson sa...

Jo, tänk om de i själva verket bara var revisionster!!