måndag 2 februari 2009

Blockerade - dadlar och makaroner


Dadlar - mums för terrorister?

Israels blockad mot Gaza fortsätter. Nu protesterar den engelska hjälporganisationen Oxfam mot Israels utsvältning. Det är ingen brist på hjälp att skicka in, det avgörande är israelernas fullt medvetna politik att maximalt trakassera befolkningen genom att hålla nere hjälpen utifrån så mycket det någonsin går. Mängden av hjälpsändingar hålls nere, antalet öppna gränspassager hålls nere, antalet tillåtna införda produkter hålls nere - enligt Oxfam är dadlar och makaroner med i den grupp som inte tillåts.

90 lastbilar om dagen släpps igenom, det kanske räcker till hälften av minimibehoven i Gaza. Bara en gränsövergång är öppen. Man får förmoda att israelerna med näbbar och klor kommer att kämpa mot att material för återuppbyggnad, cement och liknande, kan föras in i Gaza. Man har ju faktiskt använt rätt stora resurser för att skjuta sönder området så att det skall bli obeboeligt.

Jag antar att israelerna tittar i backspegeln mot den långa blockaden av Irak mellan första och andra Gulfkriget, en blockade som betydde oerhörda lidanden för det irakiska folket. Gick det i Irak så kanske det går i Gaza. Ingen har ju ställts till ansvar för en blockad som krävde en ohygglig massa människoliv och som bara fortsatte trots att man förstod att målet (få bort Saddam Hussein) inte skulle upnås. För det kanske fanns ett inofficiellt mål, nämligen att förstöra Irak som fungerande samhälle?

Det verkar vara samma korttänkta dagordning i Gaza. Det mest "lyckade" resultatet skulle vara att det civila palestinska samhället fullständigt kollapsar. Men förväntar man sig att 1½ miljon människor skall fly? I så fall vart? Och varför skall världen tolerera etnisk rensning? Borde det inte vara slut med sådant?



Äter terroristerna makaroner för att bli riktigt stora och starka?

Om det fanns något krut i EU samlade man ihop en flotteskader, rensade bort den israeliska flottan från Gazas kust, öppnade hamnarna och lät hjälpen flöda in. Visserligen har israelerna jagat upp sig till en nivå där de tror sig utan efterräkningar kunna hota och beskjuta såväl FN som diplomatiska kåren, men ställdes de inför en väl utrustad motståndare som skjuter tillbaka skulle de nog lugna ner sig. Men nu är EU en samling ynkedomar som mest är rädda om det egna skinnet.

4 kommentarer:

Kerstin sa...

Men Björn, det TROR SIG inte kunna göra vad som helst. De KAN göra vad som helst utan några som helst repressalier eller protester från andra regeringar.

En gång var jag ganska stolt över att vara svensk. Det är jag inte längre.

Anonym sa...

För att inte tala om vilka konsekvenser den svenska regeringens handlande får i Lettland:

http://www.arbetaren.se/articles/utrikes20090120


Vissa regeringar blockerar hjälpsändningar, andra låser in folk i läger och någon förvägrar andra ett drägligare liv. Börjar det blir så stora skillnader mellan demokratier och diktaturer längre som det har varit, eller har demokratierna lyckats förstöra innehållet i orden så att alla begrepp blir inordnade i en allt gråare gråskala?

Björn Nilsson sa...

Har svårt att se kopplingen till Lettland, jag antar att palestinierna skulle vara själaglada om de kunde leva åtminstone på lettisk nivå om man jämför med deras situation idag. Visserlgen bär sig svenska banker illa åt i Baltikum, men de bombar i alla fall inte sönder alltihop. Men på sidan du hänvisade till fanns en länk till en intressant artikel om den palestinska vänstern.

Anonym sa...

Kopplingen var att en regering, i det här fallet Sveriges, medvetet pushar på för att göra livet surt för folk som inte räknas. Men visst finns det grader i helvetet, det har jag aldrig invänt mot.